Kategoriarkiv: Hälsa
Träning är en belöning, inte ett straff för att du har överätit!
Så var det äntligen måndag igen! Jag är en sån där otäck och hemsk måndagsälskare som vaknar med ett leende och studsar upp! 
(känner att det bubblar ett *mohahahaha* skratt i mig)
En av anledningarna är att jag morgonsimmar och jag kan inte nog bedyra hur underbart detta är.
Nej, det har inte alltid varit så roligt men som med det mesta handlar det till 90% om inställning också.
Jag väljer att göra det en mysig grej och så avslutar jag det med en lyxfrukost macka på jobbet. Jag bränner ju kcal när jag simmar och det är inget jag kan spara på så det blir min måndagsstarter.
På eftermiddagen brukar jag försöka pressa in ett pass på gymmet men idag blir det en härligt uppfriskande powerwalk i snöslabbet! Nä jag har inte tagit några rosa tabletter utan jag lever på ångorna av morgonsimningen och endorfinkickar.
Så här är det när man har ett flow och tränar med 12 timmar i mellan. Man kan alltså se till att hela tiden uppnå det här härliga endorfiruset som gör att man mår så bra och det räcker med 20 minuter! OBS! Träningen behöver inte vara tuff, hård eller intensiv var enda gång utan huvudsaken är att man rör på sig.
Förr avskydde jag verkligen allt vad träning heter och ska jag vara ärlig som tror jag att jag har fuskat mig igenom all träning i livet. Under skoltiden hade jag alltid mens när det var gymnastik och när jag blev äldre så var det helt klart rökningen som ställde till det vilket gjorde att jag oftast låg halvdöd efter 3 minuters träning.
Idag är det svårt att få stopp på mig och i går körde jag ett magpass från helvetet vilket resulterade i att jag gick hem och var nära på att spy men lika glad var jag för det.
Folk frågar hur jag hinner och hur jag hittar motivationen.
Det har blivit som en god cirkel. Jag tränar, jag blir glad, jag vill träna mer. Jag bloggar, jag får komplimanger som peppar mig, jag vill motivera och peppa tillbaka. Ringar på vattnet!
Förr tyckte jag aldrig att jag hade tid och att jag jämt var i farten, idag undrar jag hur i hela friden jag tänkte. Det enda jag gjorde var att sucka, klaga och levde i ett tillstånd av konstant proppmätthet sittandes i min soffa.
Ett friskt och hälsosamt liv säljs inte på burk. Det har kostat mig svett och tårar men det har varit värt var enda droppe. Den eufori jag känner idag är verkligen lön för mödan!
(En liten rolig parentes om ordet eufori som jag tycker är ett störtskönt ord och som jag känner beskriver mig bra är ordets förklaring på wikipedia: Eufori är en stark känsla av lycka som kan förekomma vid samlag eller stark förälskelse och bland annat kan framkallas som en berusningseffekt av vissa droger…. :lol )
I morgon ska ni få ett par citat som har hjälp mig upp ur soffan fast jag verkligen inte haft lust!
Har jag blivit jobbig???
Har jag blivit en sån där hälsohetsare som jag förr tittade snett på??? Är jag sån där som ska pådyvla alla mitt hälsotänk, mina idéer och hur bra det är att träna?
Va bra! Det tänker jag inte be om ursäkt för! 
Tänk om någon hade tagit tag i mig och sagt till på skarpen! ”Lotta, nu får det vara nog!” mycket tidigare!
Jag tänker inte ångra att jag inte tog hand om min hälsa tidigare men jag hade uppskattat om någon ruskat om mig och sagt ”se på mig, jag kunde, du kan!”
Kalaspinglan skrev till mig så här angående gårdagens inlägg: Det är klart att viktminskning är en härlig bieffekt av träning – men precis som du säger handlar det om att lägga om sin livsstil. Det cirkulerar flera motivationsbilder på nätet som alla säger samma sak ”abs are built in the kitchen”, och så är det ju. Jag brukade undvika att träna förr när jag bantade, eftersom det var jobbigt och man såg ju så lite resultat. Nu, ett halvår efter att jag köpt träningskort som jag faktiskt använder, förstår jag vad det handlar om. H Ä L S A. Jag har inte ont i ryggen längre, jag orkar springa uppför trappor, jag orkar bära tunga matkassar, men bäst av allt: jag sover bra! Skit samma om det inte blir någon mer viktminskning, för alla andra vinster är värda hur mycket som helst!
Det är precis så jag känner. För mig började det med att jag skulle banta men snart handlade det om en livsstilsförändring de lux och den står jag fast vid. Viktminskningen ser jag som ett bonus!
Jag kommer fortsätta vara jobbig, jag kommer fortsätta berätta om fördelar med att ta ansvar över sitt liv och sin kropp. En dag kanske du tackar mig! 
Anledningen till dagens inlägg hittade jag åter igen i min icke-favorittidning Aftonbladet men likt väl läser jag den. Denna gång är det en skribent som skrivit ett debattinlägg där hon drar oss alla som idag ser fördelar med ett hälsosamt liv över en kam. Tex. Alla dessa personer som i dyra pulsklockor tränar inför klassikern eller Stockholm Marathon. Regn, snöstorm eller blankis, det spelar ingen roll. De flåsar förbi dig på trottoaren när du försöker balansera tunga påsar från Ica på barnvagnen. Du är svettig efter att först ha skyndat från jobbet och sedan krånglat på barnen overaller. Du krockar nästan med dem. De som uppdaterar Facebook nästan varje dag med ”har sprungit 8 km”. Aldrig något annat.
Okej, nu är jag lite lugnare idag men jag handlar oxå i affären och balanserar kassar men på min cykel, har inga små barn som jag ska kränga på overall men jag har ett heltidsjobb men vad har det med saken att göra?
Nåväl ni får läsa själva. Det är synd att samma tidning tar in två artiklar som kanske inte var dom bästa och mest välskrivna. Vi hälsohetsande freak älskar ju att läsa allt om träning, mat, dieter med mera!
i dag tänker jag ta en vilodag! Kroppen säger det till mig. Den är så sjukt bra min kropp som äntligen talar om vad den vill och kan och inte vill men på ett bra sätt! Förr skrek den bara ”feed me, feeeeeed me!” men nu säger den, ”kära du, idag behöver jag vila och till middag skulle jag uppskatta något som gör att magen mår bra, du vet vi är mitt i månaden just nu så en bulgursallad med kyckling vill jag gärna ha.”
Vi har en så grymt bra kommunikation numera jag och min kropp!
Vad säger din kropp till dig?
Minus 30,3 kg!
Den 17 januari 2012 ställde jag mig på vågen och blev rädd, förskräckt och förbannad när jag såg att den visade 104 kg prick!
Idag, exakt 11 månader senare har jag gått ner 30,3 kilo.
Men först resultatet efter PT-kampen!
| vägningen 18/11-2012 | Vägning 17/12-2012 |
| Vikt: 77,8 kg | Vikt: 73,7 kg |
| Överarm: 35 cm | Överarm: 33 cm |
| Byst: 102 cm | Byst: 97 cm |
| Midja: 90 cm | Midja: 83 cm |
| Mage: 104 cm | Mage: 100 cm |
| Rumpa: 103 cm | Rumpa: 99 cm |
| Lår: 60 cm | Lår: 58 cm |
Summa summarum: -4,1 kg och -24 cm på 28 dagar och -,30,3 kg på 335 dagar!
I 28 dagar har jag haft full kontroll på mitt energi och protein intag, inte druckit alkohol, inte ätit godis eller snacks och som sagt tränat varje dag. Jag har mått otroligt bra hela tiden och jag har haft kul!
Jag har tagit före och efterbilder från PT-kampen men jag hittar inte bilderna från före. Jag är en sån där ordentlig person som lägger saker på så otroligt bra ställe så inte ens jag själv hittar dom sen! :lol:
-
- Julafton 2011 och idag 17/12-2012
-
- Jag och min man 2/12-2011 och jag och min kollega Daniel 13/12-2012
-
- 8,5 km promenad 18/1-2012 och den 16/12-2012.
Ska nog fira med ett litet glas vin idag i min One-piece i min soffa!
Dag 28- Mål är drömmar med deadlines! – 0 dagar kvar
Om man vill att veckorna ska gå fort så kan man roa sig med att träna varje dag i 28 dagar!
Nu har jag tränat varje dag mellan 1-2 timmar simmat, cyklat, powerwalkat, tränat på gym och boxat ett pass. I dag blev det ett monsterpass på 2 timmar på gymmet där jag och kroppen var helt överens om att ge allt!
En enda gång under dessa fyra veckor har min kropp undrat vad i helvete jag håller på med och då var jag lite snäll och tog ett lågintensivt konditionspass den dagen annars har tempot varit högt. Flera gånger har jag dubblat och tränat både innan och efter jobbet och jag mår skitbra rent ut sagt!
En sak som förvånade mig är att jag haft tiden! Tiden är annars ett ständigt återkommande problem men min familj ska ha all kred för att dom har ställt upp och skött all markservice hemma.
Vad har då hänt med kroppen på 28 dagar?
Mätning och vägning kommer jag göra i morgon bitti och blogga om då men jag kan avslöja så mycket att jag har minskat en hel byxstorlek!
Dessutom ska jag prova min nyårsklänning! 
I morgon är första vilodagen på 28 dagar. Jag ska bara ligga i soffan, pilla mig i naveln och ……HJÄLP! Vad gör man när man inte ska göra något? Får nog lämna både gymkort och simkort i kassaskåpet.
Nu är jag slut i både kropp och knopp så nu stänger jag dag 28, jag stänger min PT-kamp och jag stänger bloggen för i kväll!
Tänker göra ett kärt återbesök hos min soffa resten av dagen!
I morgon är en ny dag med nya drömmar och nya mål!
Till er alla, ett stort TACK för ert stöd, er styrka och kärlek!
”Ni skulle bara veta hur det känns när en kille är riktigt förkyld”
Vi är nog ett par som minns reklamfilmen - Ni kvinnor pratar om att föda barn, men ni skulle bara veta hur det känns när en kille är riktigt förkyld.. och skrattat igenkännande. Det har jag gjort. Ni är allt lite kinkiga ibland ni karlar.
Men nu ska jag vara kinkig! Jag har fått tinnitus. 
Det har varit sus och tjut i 6 månader nu i mitt vänsteröra och det verkar ha kommit för att stanna. Orsakerna till tinnitus kan vara många, men den vanligaste orsaken är bullerskador och ljudtrauman där hörseln har utsatts för starka ljud. Andra orsaker kan till exempel vara medicinering, hjärnskada, högt blodtryck och spända nack- eller käkmuskler.
Själv har jag gått med spänd nacke i snart 8 månader. I somras var jag hos en kiropraktor 2 gånger men jag tycker inte det är skönt när andra ska tafsa och kladda på mig. Eller jo…
Jag har lite svårt för det där med att slappna av och attans om dom klämmer på en knöl eller knuta så det gör ont. Undrar varför jag får byta kiropraktor så ofta?!
jag är i alla fall en stor fan av självhjälp så på mässan köpte jag en Posture sele som jag hoppas kan hjälpa räta upp mig. Jag har alltid varit längst i klassen vilket gjorde att jag gått som en sämre version av Hunchback och sen har ju inte övervikten gjort saken bättre. Sen får jag väl gå till någon kotknackare som tränat självförsvar…
Alla sätt är bra utom dom dåliga och tyvärr finns det inget botemedel mot tinnitus, men det finns behandling så man får hoppas på det bästa.
Igår gjorde jag VÄRLDENS godaste, enklaste och kalorisnålaste tonfiskröra och här kommer receptet för 4 personer:
1 Purjolök ca 400 g (132 kcal)
1 Squash ca 40 g (66 kcal)
2 burkar Tonfisk 340 g (361 kcal)
1 burk Creme Fraiche 2 dl (8%.ig = 232 kcal)
Salt och citronpeppar och det snålar jag inte med.
Stek grönsaker i teflonpanna utan fett, rör i tonfisk och creme fraiche och klart.
791 kcal = 198 kcal per portion! Om man dessutom har mirakelnudlar/Shiratakinudlar som endast innehåller 5 kcal så har man en vinnare!
För det finns dagar när det finns otroligt lite kvar på kcal-kontot och man bara inte orkar träna för att få ihop lite extra.
När magen har sagt sitt!
Min mage har talat i helgen. Bokstavligt talat, talat alltså. Sen förstår jag inte riktigt språket men magen var så högljudd och otrevlig (för den som förstår…) så jag kunde inte ens vistas ute ibland folk. Sen var det en annan del som också ville ha ett ord med i laget och det vet nog dom flesta hur illa det kan låta.
Ett tag googlade jag efter tolk men insåg ganska snart att det fanns för många dialekter. Gluten-tolk, laktos-tolk, IBS-tolk, Stress-mage-tolk och en tolk för rent skitsnack!
Sista gången jag gick på viktväktarna bestämde min mage sig för att säga upp sig helt. Hård, ont, knas och fis om vart annat och det spelade nästan ingen roll vad jag gjorde. När jag började äta det som för mig var ”normalt” det vill säga skräp så var magen tyst och nöjd. Nu äter jag gott, nyttigt och bra mat sen februari och magen har mått så bra men som sagt i lördags var det högljudda protester!
Orsakerna kan vara många och en stor orsak kan vara stress. Jag är ju som sagt en väldigt aktiv person som vill hinna med allt och lite till samtidigt som jag har massor att göra på jobbet. ”Stressa mindre då! Stryk alla måsten!”
Absolut! Problemet är att det är inga måsten utan det är ”Jag vill” saker.
Jag har i alla fall idag vidtagit åtgärden att utesluta laktos en period. Kanske, kanske inte det blir bättre. Om inte så testar jag mindre gluten, det är inga farliga åtgärder och ibland kan magen behöva få vila.
Trots det myser jag i höst mörkret! Nya vattentåliga powerwalk-skor är inhandlade, reflexväst och öronmuffar. Det finns inget dåligt väder! Bara dåliga kläder!
I morgon ska jag ut och gå med en kompis. Hon nämnde en sjö runt men jag kan nog lura med henne runt båda. Visst fasiken…Eva..du läste det här nu va?
I våras var vi med i utmaningen plankan som IFORM hade och har efter ett mindre uppehåll under sommaren tagit tag i det igen. Nu fick jag en jättefin present av Malin på IFORM som vill uppmuntra oss. Bland annat ett hopprep med räknare!
Jag överdriver inte om jag säger att det var nog 100 år sen jag hoppade hopprep! Kommer jag ens att lätta från jordens yta eller är gravitationen så kraftig att jag står fast? Det återstår att se men jag måste ju testa min present.
Vem vet, jag kanske till och med klarar dubbelhopp!
Förresten, är det någon som har telefonnummer direkt till akuten?
Skaka rumpa!
Jag har verkligen 0 koordinationsförmåga!
I går gick jag på ett Latin Fusion pass på Rissnegympan. Jag tänkte mig lite dans och skön musik. Jag tänkte INTE att jag skulle röra BÅDE armar och ben samtidigt i någon form av koordination!
Jag vill be om ursäkt till alla som var på gympapasset. Det var verkligen inte meningen att ge dig ett blått öga Berit men du stod liiiite väl nära när vi skulle göra benspark och vifta med armar samtidigt. Och Anna, varför log du hela tiden? Om du gett fasiken i det så hade du inte haft en stor glugg nu. Fia, om nu tårna är krossade så var det inte min mening! Du får väl ha stålhätta på fötterna nästa gång?!
Jag kände mig lite som en elefant i ett glashus och såg nog ut som en bläckfisk med spasmer. Allvarligt!
Det går bara inte!
När hon säger höger, ja då dansar jag till vänster. När hon säger vänster.. ja inte går jag väl dit. Det vore ju dumt. Och så klappar vi samtidigt som vi gör hoppsa steg och lägger in en liten höger arm fram, vänster arm upp och så viftar vi på baken! HUR DÅ???
I dag ska jag prova på 55 minuter medelgympa. I beskrivningen står det ”Vi tränar rörlighet, kondition med och utan hopp, koordination och styrka.”
Koordination? Tja varför inte!? Jag menar, jag kanske bara träffar ett öga och en tå denna gång.
Denna vecka pågår kampanjen ”Ett friskare Sverige”
I den inledande testen på Folkhälsoinstitutets hemsida (jag ber om ursäkt å deras vägnar, det är en hemsida a la 80-tal!!) står det:
Statens folkhälsoinstitut har för tredje året i rad fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige 2012.
BOOORING! Osexigt och totalt oengagerande!
Här har vi världens möjlighet att få folk att i alla fall engagera sig lite så ger regeringen ett 80-tals institut uppdraget! Kom igen!
Ärligt, hur många av er har uppmärksammat kampanjen? Jag tycker till 2013 ska dom göra om och göra rätt!
Jag åtar mig mer än gärna uppdraget! Hallå, regeringen! Ring mig!
Nåja, dom försöker i alla fall och jag lider ju lite med dom så självklart ställer jag upp. 
Måndag: Latin Fusion
Tisdag: Morgonsimning, Basgympa
Onsdag: Morgonsimning, Powerwalk
Torsdag: Vila
Fredag: Morgonsimning, Powerwalk
Lördag: Medelgympa (även om det är MITT I melodikrysset )
Söndag: Basgympa
+plankan 2 gånger om dagen!
NU KÖR VI!
Förstoppning!
Hur jag än pressar så går det bara inte! Jag kan inte komma på någon fyndig bloggrubrik idag!
Dessutom känns det som om jag bara upprepar mig i inläggen -”Å vad roooooligt allting är-arslet har fastnat i soffan-himlars vad det går bra nu-spik i foten-guuud vad jag kan!”
Kan det vara så att jag har hittat rätt spår nu efter att ha kört fel halva livet, (nä jag har fortfarande inget körkort!) och då finns det egentligen inte så mycket mer att skriva om än just ”Å vad roooooligt allting är-arslet har fastnat i soffan-himlars vad det går bra nu-kan nån dra ut spikjäveln ur foten-guuud vad jag kan!”
Om ni läsare har några som helst tankar eller idéer eller tips eller råd att komma med (läs:HJÄLP!) så mottages detta tacksamt.
Nu till nått helt annat!
Har ni facebook? Det har ju jag. (säg var jag inte finns inom social media ) I början delade man med sig av var och vart enda nageltrång ,bilder på glada barn till att dela offentliga bråk med vänner. Idag är vi lite mer nyanserade.
Tonen är lite lättsammare, vi skriver nästan bara om positiva saker som semester, hur bra man har det, sol eller så skriver man om hur sjukt dåligt man har det med ironi. Vad som är ironi eller inte får man själv klura ut men det är endast 17% av den svenska befolkningen som vet vad ironi är så ni kan ju tänka er själva…
I alla fall så läggs det upp bilder på fet mat, bullbak, tårtor, chips och vin och gärna med en check kommentar om att ”Vik hädan LCHF här kommer FFF-freaking-fat-friday eller HCMF-High carb-more-fat.
Nu är min fråga, gör man det för att man skiter i hälsan och anser att det är helt ok att missköta sig? man försöker vara ironisk? man orkar inte med alla hälsoprofeter eller dom som lyckas? eller är det bara för att man egentligen innerst inne har gett upp och försöker skämta bort det?
Om man inte anser att övervikt är ett problem så helt okej!
Om man försöker vara ironisk så kanske man ska tänka på dom 83% som inte fattar ironi.
Känner man däremot hopplösheten – målet är för stort jag kommer inte klara det – så hjälper det dig inte att försöker skämta bort det. Jag tror verkligen inte att man mår bättre av det även om humor, skämt och skratt är en bra medicin för mycket!
Jag har alltid varit klassens clown vilket har gjort att det varit lätt att skratta åt sig själv och skämtat om övervikt men jag kan idag ärligt säga att jag mådde skit just dom gångerna det hände.
Skratta med mig inte åt mig brukar man säga men det är inte lätt att veta när ”offret” själv skrattar.
Herregud vad vi är komplicerade varelser egentligen. Känner lite som att vi behöver gå i gruppterapi allihopa just nu för nu blev det lite djupt.
Avslutningsvis så måste jag bara fråga. TENNISPASTA?! Allvar?!
Finns det verkligen INGA gränser för vad dom försöker lura på oss konsumenter???
VARFÖR gör man pasta i form av tennisrack? Är det för att vi ska leka med maten -som vi har lärt barn i alla tider att man inte ska göra- och ge fan i att äta eller för att marknadschefen på producenten kanske heter John McEnroe?
Känner verkligen att jag bara MÅSTE hem och koka pasta, ärtor och servera det på en pestobädd. mums!
Och här avslutas dagens microlax och med detta önskar jag er alla en rolig och smaklig fredag!
Ursäkta att jag är sen men röven fastnade i soffan!
På allvar alltså! Var har tiden, motivationen och mitt jävlar-anamma tagit vägen?
Det är inte det att jag inte vill träna och blogga, det är snarare mer så att jag ”glömmer”.
Tyvärr är foten är fortfarande öm och svullen efter ledbandsskada men herregud! Jag har X antal andra leder, muskler och ben jag kan röra på men gör jag det? Nä! Och blogga gör ju inte ont i foten att göra direkt…
Jag tror det handlar lite om att jag tycker att det är tråkigt att jag inte kan gå ut och gå, eller värma upp på bandet på gymmet, eller att jag inte kan simma 1000 meter 2 dagar i veckan och då blir jag som en sur liten unge som inte får som hon vill. Det är lite allt eller inget just nu.
Tror jag ska tjura ett par dagar till sen ska jag ha ett allvarligt snack med mig själv för det här liknar ankskit just nu.
EN sak är i alla fall väldigt bra och det är att vågen visar +-0. Jag gör matlista, jag väger, mäter och räknar var enda liten kalori just nu. I går hade jag 13 kcal över när dagen var slut. Fortsätter jag i den takten så kan jag gå ner 1 hg innan veckan är slut
Och ja, jag registrerar fortfarande allt i min Shapeup Club app.
Förr var jag lite manisk och det var super noga att det var RÄTT produkt jag reggade. Jag kan säga att google fick jobba hårt om en vara inte fanns och det gick till och med så långt att jag gick ner till affären för att kolla på just ett visst varumärkes innehållsdeklaration. Det skiljer ju nästan 11 kcal på coops och eldorados krossade tomater.
Finns inte en vara idag så kan jag googla men annars tar jag den som är mest likvärdig.
I veckan ska vi äta:
Måndag Zucchinipasta med kassler
Tisdag Köttfärsgryta med chorizo och potatis
Onsdag Fiskgratäng med potatismos
Torsdag Tomatsoppa
Fredag Krydddoftande fläskkarré med mango chutneysås eller Vitlökskryddad fläskkarré med ratatouille. Båda låter ju så goda!!
På lördag blir det Tacos och på söndag gamla vanliga veckans pasta!
Om du är intresserad av något recept så tveka inte att höra av dig!
5 minuter i rampljuset!
I torsdags i förra veckan fick jag ett telefonsamtal:
”Hej jag heter Kristin, jag är journalist på Expressen, är det du som driver bloggen I Jakten på kcal?”
Där och då kände jag WOW! Det är sååå coolt att bloggen uppmärksammats.
Jag blev intervjuad och det artikeln skulle handla om var viktkollappar.
Under intervjun berättade jag allt jag kunde om appen jag använt och hur sjukt bra den är och att jag tack vare den idag gått ner 23 kg.
På kvällen kom det hem en fotograf. Tanken var att jag egentligen skulle gå och träna men jag kan säga den där fotosessionen var värre än ett pass på gymet!
”Sträck på dig, vrid, leee, håll in, fram med appen, så skrattar vi, jaaa! kom igen, nä händerna på höften, och fraaaam med appen”
Ärligt, där och då var det inte långt från att dom hade en kamera mindre på tidningen!
”NÄÄÄÄdå bilderna blir inte stora utan det handlar ju om appen”
Efter samtal med journalisten igen så lät det nästan som om nja, vi vet inte riktigt när (eller om) det kommer publiceras. Jag hade alltså inte en aning om när eller om det skulle bli en artikel om appen!
Jo tjena!
I går lördag så kommer artikeln.
På löpsedel, framsidan på Expressen och en helsida i tidningen ser man mig flina och det handlade väldigt lite om appens suveränitet och liiiite mer om mig.
Detta får jag se 1 timma innan vi ska träffa vår dotters svärföräldrar för första gången.
Vi sitter i bilen på väg till middagen och min telefon får flipperspel. Den börjar plinga och blinka som bara den. SMS, aviseringar om facebook inlägg och mail. Självklart måste jag kolla vad som händer på facebook….och DÄR rusade blodet raka vägen till ansiktet, magen gjorde 58 volter och hjärtat klappade värre än mina tänder skallra och knäna kändes plötsligt som om dom innehöll gelly. På facebook dyker den ena bilden efter den andra upp på tidningen!
Detta var alltså mindre än 1 timma kvar till middagen där man ska försöka göra ett gott intryck och vara lite ”normal” så barnen slipper skämmas och dessutom försöka lägga ifrån sig mobilen för att umgås.
Jag kan väl sammanfatta kvällen så här : Den var grymt kul!!! Middagen var toppen, sällskapet var härligt kul och dom skrattade gott åt uppståndelsen.
Idag är dagen efter och det är ju kanon för som alla vet går det snabbt i mediavärlden och nyheterna som hände i går minns man inte i dag. FEL!
Naturligtvis var det någon i Göteborg som glömt plocka ner löpsedeln från i går så min vän Jojje var så snäll att fotografera den och lägga upp den på facebook även idag!
Nu kanske nån tänker ”men så farligt är det väl inte” och ”du ställde ju upp”. Det stämmer och nä det är inte farligt och jag har inga problem att bjuda på mig men att hänga på alla löpsedlar i Sverige i storbildsformat får nog vem som helst att få frispel.
Men ni ska veta att jag är glad och oerhört stolt för att jag ställde upp. Artikeln, bilderna och uppmärksamheten har fått mig att se mig själv som jag ser ut och inte som tjocka Lotta.
Jag är också väldigt glad för alla fina kommentarer jag har fått kring artikeln och om jag lyckas inspirera EN person så har det varit värt alla känslostormar senaste dygnet.
Ni som har följt min blogg vet att det är ShapeUp Club appen som jag förespråkar och att jag inte har bantat utan lagt om kost och motion. Och är det nu någon som har den minsta lust eller behöver stöd, hjälp, inspiration eller bara prata så tveka inte att höra av er så ska jag berätta allt jag kan!
Nu ska jag testa lite olika färger på foundation och se vilken som döljer rodnad bäst!
Soppatorsk!
Var finns tankstationerna som fyller på energi, engagemang och lite jävlar anamma? Jag har kört lost och hittar dom inte! Helt plötsligt bara sådär tog det stopp. Fick inte ens en varning på energimätaren ju.
Jag äter rätt, jag mår bra, jag rör mig till och från jobbet men det är väl typ allt. Jag känner mig fortfarande lika motiverad men jag har slut på energi. Det känns som om den har tagit semester mentalt och kroppsligt.
Mina knän VÄGRAR allt gå ut på promenader! Dom säger stopp och om jag så bara tänker tanken så är det a big no no och så börjar dom värka dom jävlarna. Och inte nog med det. Dom värker varannan dag, vartannat knä! Dom kan inte ens värka i takt.
Tiden finns men jag föredrar att glo på fotbolls-EM 10 gånger av 10 och att försöka fylla bloggen med klämkäcka och matnyttiga inlägg känns så där.
Nej, jag tog inte i för mycket från början! Vet att det är en och annan som tycker det men jag känner min kropp och knopp bäst och så bra som jag mått och mår är ett betyg på att jag har gjort rätt.
Men jag vet att jag blir väldigt trött veckorna innan semestern. Det är många läsa trådar som ska knytas ihop innan semestern och sen är det skönt att nån gång på året gå på halvfart. Flera av mina vänner som jag umgås med undrar alltid om jag bara har 5.ans växel.
Jag har även 3.ans som jag går på nu.
För om åren så var sommaren värsta tiden. En sommar gick jag upp 10 kg! Jag och min man har alltid tyckt att det är ok att unna sig extra på sommaren för det är ju så gott (???? allvarligt??? Sa vi verkligen så älskling??) och man kan ju lätt (eller hur!) gå ner det när man börjar jobba igen. Vi rörde oss absolut inte mer än nödvändigt och om vi fick för oss att klättra runt bland hovs hallar eller liknande så avslutades det alltid med en fet picknick.
Nu vet både jag och min man bättre och det är en jäkla tur för energin finns inte. Jag tror min kropp och knopp har gjort myteri och då är det bara att lyssna.
Jag kommer inte lägga ner bloggen utan det kommer att komma ett inlägg nu och då men under sommaren kommer dom att komma väldigt sporadiskt.
Jag kommer inte sluta träna men jag kommer lyssna på min kropp och passa på att vila nu när kroppen har bestämt sig för det.
Människan är en fantastisk konstruktion! I Sverige finns EN stadschef. I min kropp finns det uppenbart en hel hög men chefer!
Lyfta skrot!
För mig har alltid ”lyfta skrot” och bodybuilding varit en värld jag haft noll intresse av.
Jag har gjort ett par försök men usch vad jag tyckt det varit jobbigt. Tunga vikter, svettlukt och speglar överallt!
Som överviktig är det o-kul att se sig själv i alla dessa speglar. Tjock, otränad och bara för det så blir man blek med. Man sätter på sig bylsiga kläder för att dölja övervikten och dom gör att man ser ännu större ut. Dessutom svettas man som en gnu för att man har på sig fel kläder och vad händer då? Jo kläderna klibbar fast mot kroppen och visar var enda valk man har.
Tunga vikter som man ska försöka rubba. Hallå! Jag är en svag tjej! Hur tänkte dom när dom gjorde allt så tungt?! Finns det inget lättare?!
Sen ska du göra alla grejer ett visst antal rep på ett visst antal set på ett visst antal grupper på ett visst antal sek med ett visst antal sek vila. PUH! Det kallas grundprincip. Jag kallar det matematik eller hjärnfysik!
Vad hände sen då?! Jo då kom dom. träningsmaskinerna. Jag säger bara TRANSFORMERS!
Jag fattade ingenting! För mig såg varje maskin likadan ut och jag var övertygad om att när jag satte mig så skulle den äta upp mig!
Pinnar, stavar, tyngder och vikter i en enda röra och med en bruksanvisning på engelska. Provade att dra lite här men gav snabbt upp.
Men men, detta är gammalt och glömt och nu är det nya tider och nya maskiner. Dom är ljusa och fina och bruksanvisningen är på svenska men det bästa av allt är att på detta gymmet är det inte så mycket folk!
Jag kan sitta och klämma och känna, läsa och testa mig fram på vilken vikt som passar mig utan att jag tror nån står och glor. Många av mina vänner säger samma sak. Man tror folk glor och man är rädd att göra fel och göra bort sig därför väljer man bort gym. Men nu är jag här och i går lullade vi runt i säkert 2 timmar för att lära oss maskinerna och det var hur kul som helst.
Hittade ett par favoritmaskiner! Bland annat denna rumpplågaren, så nu ska här lyftas skrot
Det är inte absolut inte gratis att träna på gym men jag har valt att investera i mig själv denna gången. Jag är duktig på att göra av med pengar och speciellt vårat matkonto har varit enormt men nu får det kosta på. Jag måste satsa på mig själv och en pigg och glad Lotta är en toppenbra Lotta för familj, vänner och omgivning.
Tärningsvärk idag? Näpp! Men jag förstår att det kommer ändras nästa gång när jag lägger på lite vikter på maskinerna oxå.
Varning för hungrig! Bits vid provokation!
Tillhör du dom som blir som en pitbull när dom blir hungriga? Irriterad på minsta lilla småsak och kommer med dom mest korkade bortförklaringarna och idéerna?
Då är du inte ensam.
Det är vanligare än man tror och oftast har vi skyllt på blodsockret.
(Tack och lov är det en egenhet bland alla andra märkliga som jag sluppit. Räcker med dom jag har )
Det är inte blodsocker som är orsaken!
Blodsocker är det glukos (druvsocker) som finns löst i blodet. Kroppen strävar alltid efter att hålla blodsockret inom normala gränser. Hos en frisk person variar blodsockret mellan 5 och 7 mmol/l med de högsta nivåerna någon timme efter måltiderna. Vid sjukdomen diabetes är blodsockerhalten förhöjd. (Källa: Kostdoktorn)
Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln och utsöndras därifrån till blodet efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av socker (glukos) i blodet. Människan har dock alltid en liten mängd insulin i blodet vilket håller sockerämnesomsättningen i balans. Utan denna basnivå av insulin börjar kroppen själv producera socker, vilket framförallt sker under natten. Det finns alltså även ett grundbehov av insulin mellan måltiderna utöver det insulin som utsöndras vid måltid. (Källa: insulin.se)
Dessutom så har vi även
Ketoner: Insulin och stresshormoner är varandras motståndare. Insulinet sänker blodsockerhalten och stresshormonerna höjer den. Vinner stresshormonerna över insulinet produceras syror, så kallade ketoner. Ketoner är alltså ett bränsle som bildas när kroppen har brist på insulin. Då släpps inte sockret in i cellerna och blodsockernivån blir hög ute i blodbanan. I det läget rycker stresshormonerna in för att skaffa annan energi till cellerna. Kroppen börjar bryta ned fett och när fettet kommer ut i blodet omvandlas det till ketoner. (Källa: StorStockholms diabetesförening)
Då har vi klarat av den biten. Det är alltså inte blodsockret som gör att du blir förbannad när du är hungrig. Blodsockret är alltså oftast konstant.
Boven heter Serotonin! Vid hunger minskar nivån av serotonin och en virvelvind av känslor startar. Källa: Forskare på Cambrigde.
Väldigt förenklat är alltså Serotonin ett signalämne som kroppen själv utsöndrar och som sprider budskap i kroppen om fara, glädje, hunger med mera. Vid depression kan tex. serotoninet vara för lågt. När man har lågt serotonin tänker man inte alltid som bäst och beslutet att äta nyttigt flyger all världens väg. Det viktigaste är att man får mat i sig.
Jag tycker det är otroligt intressant med endokrinologi och näringslära och vill du läsa mer så kan jag rekommendera Hälsosidorna.
Kontentan är alltså: Inget mer ”Käften kä–ing, ge mig mat istället, jag har lågt blodsocker” utan nu får ni gnälla på lågt serotonin istället!
Sträck på dig!
Redan som 7 åring var jag lång. Det känns som om jag alltid varit längst. I klassen, på krogen, på jobbet och bland vännerna har jag alltid varit längst bland tjejerna och jag lovar, det har inte alltid varit kul.
Till följd av detta så började jag kuta ryggen väldigt tidigt när jag gick och har gjort så genom livet. Även i takt med övervikten kutade jag mer för att som jag trodde dölja min mage men jag såg bara större och plufsigare ut! Många är det som har tittat och undrat om jag varit skendräktig.
Idag försöker jag sträcka på mig men attans vad det är svårt. Ryggvärk och jag blir trött i benen. Trots att vi gör plankan dagligen 2 gånger per dag och att jag numera försöker stå och jobba så är det där sista lilla knycket som tar emot. Det där att stå rakt!
Jag är 176 cm lång! Genomsnittslängden för kvinnor i Sverige är 166 cm så jag har lite extra att jobba med.
Jag måste alltså utöka mitt tränande från att bara gå, simma, cykla och göra plankan till att faktiskt träna upp mage och rygg så att jag inte får framtida med eller blir gravt kutryggig när jag blir äldre.
I höst kommer jag börja träna på Forma men till dess vill jag gärna stärka rygg och mage just för att orka stå och gå längre och inte få så ont i ryggen. Jag är ingen expert på gym eller rörelser eller övningar men jag vet att man ska göra övningar som känns bra och minsta obehag så ska man sluta.
Plankan känns bra men det finns en uppsjö fler övningar. Jag gillar ju att ligga ner och träna (Undrar hur det kommer se ut på gymmet ) så nu är det fantasi, google och min rygg som får berätta hur jag ska göra. För som sagt, jag ska må bra av det och inte känna obehag. Gör det ont, är för jobbigt eller trist då lägger jag av!
Alla håller nog med mig att en rak hållning är snyggt!
Bonus är att för varje minut jag står och för varje minut mina rygg och magmuskler får arbeta förbränner jag ännu flera kcal och det sörjer ingen! Inget ont som inte har nått gott med sig!
Även sömn är viktigt för förbränning och hälsa och ork och jag kan meddela att efter 5 helvetesnätter så har jag äntligen sovit en hel natt utan att vakna! Botmedlet var järntillskott! 2 dagars extra järnintag och jag känner mig på topp igen!
Sleepless in Sumpan!
Jag kan inte SOVA!
Jag och sömn har inte alltid varit dom bästa vännerna men det är inget jag lider av. 6 timmars sömn är helt mer än nog för att jag ska vara pigg och utvilda. Men denna helg har varit en plåga! Vaknar en 8-12 gånger varje natt. Svettas, sus i öronen, ont i kroppen, myrkryp i hela kroppen, kräks av trötthet på natten, fryser och vet inte hur jag ska ligga.
Känner mig inte på något sätt sjuk. Varken förkylning, feber eller nått och känner mig rätt pigg förutom att jag är så trött. I går morse var det som om jag kört in i en vägg av trötthet.
Hur går det ihop?
Jag är otroligt duktig på att känna av min egen kropp och googla på vad problemet kan vara.
Högt blogtryck, RLS och klimateriet är tre symptomer som stämmer rätt bra överens.
Sen kan det även vara stress av att jag inte kan sova som gör att jag inte kan sova.
Hög blodtryck har jag inte. Testade med jobbets blodtrycksmätare och jag har ett perfekt blodtryck!
Klimateriet. Vet inte men visst är det troligt! Kvinnor som motionerar mer får lindrigare klimateriebesvär än om man inte motionerar. (Snacka om att jag började i tid!!)
Så varför kryper det i kroppen (RLS) och susar i öronen?
Jag hittade EN gemensam nämnare och det är Järnbrist!
Och där kändes det som om 10-öringen ramla ner! Jag har ändrat kost, jag har börjat motionera och jag har rasat i vikt.
För ca 14 år sedan drabbades jag av svår Anemi/Blodbrist när jag bantade med rikshospitalets diet så därför känner jag igen symptomen så här när 10-öringen är på plats!
Så det är bara att vässa gaddarna för nu ska järnintaget ökas!
Men, det är skillnad på järn och järn.
Det finns olika slags järn i maten vi äter. Det ena kallas för hemjärn och det andra för ickehemjärn. Hemjärn finns i kött och köttprodukter. Ickehemjärn finns i frukt, grönsaker, rotfrukter och spannmål. Mer information om detta finns på bland annat netdoktor.se
Så håll koll på järnet! Sömnlös av järnbrist. ja jag säger och det! Denna kropp denna kropp!
Järnrika grytan
4 port
1 burk krossade tomater (ca 400g)
1 grovhackad lök
2 msk tomatpuré.
500 g benfritt nötkött skuret i strimlor
1 pressad vitlöksklyfta
½-1 tsk salt, 1 krm svartpeppar.
½ dl hackad persilja.
finhackat strimlat skal av citron.
Koka upp de krossade tomater med löken och tomatpurén.
Krydda med svartpeppar, salt och vitlök.
Skär nötköttet i strimlor.
Lägg köttet i den kokande tomatröran utan att bryna.
Sjud ca 20 minuter. Strö över persilja och citronskal.
Servera grytan med ris eller pasta, kokta grönsaker och bröd. Ät gärna en C-vitaminrik frukt till efterätt som exempelvis apelsin eller kiwi.
Snabba järnwoken
4 port
500 g finstrimlat nötkött (innanlår, rostbiff eller biff)
400 g frysta wokgrönsaker eller motsvarande mängd färska strimlade grönsaker
1 msk olja
Sås:
2 dl tomatjuice eller passerade tomater
2 msk chilisås
1 tsk riven färsk ingefära
2 krm sambal oelek
1 tsk salt, 1/2 tsk grovmalen svartpeppar,
Woka eller fräs nötköttet i omgångar i några minuter. Ta upp köttet.
Fortsätt att woka grönsakerna i ca 5 minuter.
Blanda samman såsen av tomatjuicen, chilisåsen och kryddorna.
Häll såsen över grönsakerna och blanda i köttet.
Låt allt bli varmt och servera direkt med ris eller nudlar. Ät gärna en C-vitaminrik frukt till efterrätt som exempelvis apelsin eller kiwi.
Planering är A och O annars går det åt h-vete!
I onsdags åkte vi på en dagstripp till Örebro för att kolla fotboll.
Vi åkte vid 2 tiden på dagen och visste att vi inte skulle komma hem förrän 12-tiden på kvällen men hade jag planerat för det?? NÄ just!
Innan vi började åka sprang jag in på affären och plockade åt mig lite Kellogg’s bars, risifrutti, lite frukt, cola zero och Allévo bantardryck. Så här efteråt när jag skriver det inser jag ju hur otroligt osmarta val det var.
Summa summarum: Framme i Örebro är jag hungrig som ett djur och det slutar med att jag äter 1,5 hamburgare och en halv grillad tjockkorv + min bar och inte fan blev jag mättare för det. Oj, glömde nämna påsen ”JÄTTESALT” som oxå slank ner?
I går när jag vaknade upp var magen som en spärrballong och den lät! Dessutom kändes det otroligt o-bra.
SÅ, planering, planering och åter planering. Det får ta den tiden det tar helt enkelt för det där var absolut inge kul!
Min första åtgärd blir att inhandla en Inte-äta-hemma box. Inte en vanlig matlåda eller speciell som passar i min väska. Nummer 2 blir att samla på mig allsköns tips och recept på bra, nyttig, kcal-bra och mättande Inte-äta-hemma mat och här tar jag gärna hjälp av er! Maila mig eller skriv en kommentar! Alla tips är välkomna och kommer sen att publiceras här på bloggen!
Nummer 3 blir att göra en kalender för matplanering. Och det gäller all planering, även det vi äter till vardags!
För några veckor sedan åt jag en så fantastiskt god middag, vet jag och det vet min man med för jag stönade så men allvarligt så kommer jag bara ihåg 4 av 5 ingredienser så med en matplanering blir det lättare för mig att komma ihåg allt gott jag äter. Jag är lite av kalenderfreak tror jag allt.
Sist men inte minst så ska jag laga och frysa in mer portionsbitar. Typ kycklingspett eller falafel eller liknande som jag just för mina Inte-äta-hemma tillfällen kan lägga i min Inte-äta-hemma box.
Det finns ett litet problem dock och det är att på vissa ställen får man inte ta in egen mat. Men det får jag lösa då för jag vill aldrig mer hamna i situationen där jag är så hungrig att jag trycker i mig hamburgare och korv utan kontroll.
Nu tar bloggen ett par dagars ledighet igen. Många röda dagar i kalendern just nu och dessutom tar det tid att mind-mappa, kalendra och planera så vi hör på söndag igen! Tills dess hoppas jag på en massa goa tips från er på Inte-äta-hemma och lätt-att-göra mat!
Trevlig helg!
Det är ganska kul att göra det omöjliga
Det går inte, jag kan inte, mina knän klarar det inte, jag har astma… Undanflykter har många namn.
I början var jag motiverad att gå ner i vikt, målet ändrades snabbt till att lära mig leva hälsosamt och där kom träning in. Om jag går lite nu och då så är det bra för mer fixar jag nog inte.
Oj oj oj vad jag inte känner mig själv! JAG KAN VAD JAG VILL tydligen!
Jag kan kombinera familjeliv med heltidsjobb, träning, fritidsaktiviteter och vänner och jag har fortfarande tid över att titta på TV! Fattar dock inte hur det gått till.
Tror det är så här att med orken kommer engagemang, tempo och valet att göra saker istället för att sitta i soffan och klaga på att man inte hinner.
Bara i går och idag har jag hunnit med att:
Cykla till och från jobbet 1,9 km x 3
Cyklade en runda i Sumpan igår och letade gym 11 km
Promenerade 4,5 km på lunchen i går
Simmade 1000 m i morse
Jag har alltså motionerat 2.2 mil på 2 dagar och bränt 1200 kcal och detta har tagit 120 minuter.
Vem trodde det för 4 månader sen när jag här i bloggen klagade och skyllde ALLT på latmasken.
Jag har gått från en soffpotatis som skyllde på att jag aldrig hann med någonting till att njuta av mitt livs triathlon.
Min drivkraft är att jag mår bra! Ju mer jag rör på mig desto bättre ork och humör har jag.
Men ibland tappar jag fokus och målsättning. Planera in aktivitet och andra göromål är faktiskt inte det lättaste!
Så i går hoppade jag på en MÅL-tävling. Det innebär enkelt att jag mailar mina mål till Majken och den mailar jag hur många stjärnor (mål) jag faktiskt har klarat av! Det handlar inte bara om träning, mat eller hälsa utan det kan handla om precis vad som. Tex, putsa fönster med mera.
Det är inte lätt att hela tiden ha orken, vara positiv och hålla ångan uppe så för mig passar denna månads-moroten toppen! Nu vet jag att målen jag sätter upp denna månaden kommer att uppnås.
-”Är inte risken stor att man ljuger för sig själv och säger att man klarar målet fast man inte gör det?”
NEJ! Inte för mig!
Förr var jag duktig på att ljuga för mig själv! Godiset som ingen såg när jag åt räknades inte. Jo jag går till jobbet varje dag…NOT! Bussen 4 busshållplatser! ALDRIG MER! För det enda som händer är att jag mår dåligt! Så nej, jag kommer inte ljuga för mig själv eller Majken när jag skickar in min mål-lista och stjärnor!
BTW, i går var jag och titta på gym JAG VET! Jag har sagt ALDRIG gym! Det är INGET för mig! hahahaha! Allvarligt, jag blev kär i Forma träningscenter i Mariehäll! så kanske kanske det blir ett gymkort i present till mig själv 
Slut på träsmak i baken!
Tänk vad en liten notis kan förändra världen! Eller, ja… alltså kanske inte hela världen men den har förändrat mig i alla fall!
Läste i går i Aftonbladet en artikel med rubriken ”Livsfarligt att sitta för mycket!” Höll ju formligen att göra på mig av rädsla då jag har en rumpa som passar perfekt att sitta på.
Kontentan är att forskare har följt 222 497 människor äldre än 45 år och kom fram till att mycket stillasittande är en alldeles egen riskfaktor. Av de 5 405 dödsfall under den tre-åriga uppföljningen berodde 7 procent på för mycket stillasittande.
Jaha då var det slut på den vilan. Då måste vi ju hitta något som förenar nytta med nöje annars ruttnar jag så jag googlade lite. Vet ni att vi sitter 70% av vår vakna tid på dygnet!! Det innebär alltså att jag som bara sover 6 timmar per natt och är vaken 18 timmar spenderar 12,6 timmar sittande! (Jag sitter ju sällan då i soffan utan det horisontalläge men jag räknar in den tiden med)
Förstår ni varför jag höjde bordet till ståläge när jag kom till jobbet i morse?!?!? Klockan är nu12 och jag är helt slut i kroppen och vill inget hellre än att sätta mig men icke sa Nicke! För vet vi vad bonusen är??!!
Jo, STÅ UPP-GÅ NER! Vi pratar -10 kg på ett år!
Genom att stå upp och jobba kan du minska hela 10 kg på ett år i vikt! Jag bränner 340 kalorier mer om dagen om jag står två av mina arbetstimmar. Undrar om man kan stå på mötet i eftermiddag?
Dagens tips är: Ha bra skor på fötterna! Skapa variation i arbetet vid datorn det vill säga, ställ in bordet, höjden rätt och ha gärna en liten låda där du kan ställa upp foten på och avlasta en stund!
NU ska jag gå och sätta mig! Lunchdags
Jag skulle gärna springa Stockholm maraton, om det var lite kortare.
Tränat till det har jag i alla fall gjort i helgen!
Kom hem igår efter sammanlagt 4 magiska dagar på Öland. (fast min man kanske har liiiite invändningar…)
När man kommer ner så här på våren och möts av solen i ögonen, den öronbedövande tystnaden i öronen och vinden i håret så undrar man ibland varför i hela friden man bor kvar mitt i stan. (min man tycker nog det är vääääldigt bra…)
När man vaknar på morgonen och slår upp dörren på vid gavel känner man naturens lockelse! (min man håller nog iiiiinte med här…)
Nädå min man är inte en naturhatande asfaltssniffande punktrummis men han har nog ont i fötterna efter helgen! (Nuuu tror jag nog han håller heeelt och hållet med )
Jag hade nämligen bestämt mig för att den här ledigheten så skulle vi gå ut och gå.
Kartor var gjorda och rutter planerade. Det var allt från Trollskogens 4,6 km runda till Kustvägen på ca 7,5 km.
Det blev längre än så! Vi gick 4,4 mil på 4 dagar! Stockholm Maraton är bara på 4,2 mil! Det ni!
Min man kanske då tyckte att 1,6 mil istället för 4,6 km var liiiite överdrivet… Jag är benägen att hålla med.
De sista kilometerna på 1,6 mils rundan var en plåga men ölen satt gott när vi kom hem.
Kan man gå för långt? Jag tror personligen kroppen säger ifrån rätt bra själv speciellt när man sysslar med lättare motionsformer. Bara man är lyhörd till sig själv och inte jämför sig med alla andra.
Jag är själv mästare på att jämföra mig. ”Oj gick hon 7 km? Då måste jag oxå göra det eller gå längre!” ”Jaha nu har hon gått 4 dagar, då måste jag gå minst 4 gärna 5″
Det är inte för att tävla eller för att vara bättre, det är för att jag själv inte vet vad som är en bra nivå. Tänk på att jag är nybörjare, och när alla andra går mycket, långt och ofta, ja då tror jag att jag måste det med.
Nu är det inte riktigt så illa längre som det var förr och jag tittar mer på min egen aktivitetstavla på runkeeper än på någon annans. Man lär sig något nytt varje dag.
Jag har i alla fall lärt mig efter den här helgen att min man vill INTE gå ut och gå med mig mer 
Tog lite bilder på våra härliga promenader Se så glad min man är!
Frånvaromeddelande
Kul att du titta in!
Jag har semester och ägnar dagarna åt vila, vandra, krama träd, fiska, mindfulness, gå, springa och läsa och bara ha fantastiska dagar. Jag är åter i den aktiva bloggosfären tidigast onsdag. Tills dess: Må gott, lev väl och ha det bäst!
”När man kommer till Öland behöver man inte tänka. Öland tar hand om dig” Chippen Lindholm 2012
SUCK!
”Det var ett väldans tjat om motion ” ”Gör du inget annat än tränar? ” ”Chilla lite ” …
Kära läsare!
Jag är 45 år och har under minst 20 åren av dessa levt med övervikt! Nu har jag tagit ett livsavgörande beslut att för första gången ta kontrollen för resten av mitt liv.
Tyvärr har jag en lungsjukdom som heter Alfa 1 antitrypsinbrist/ZZ , jag har astma, jag har dåliga knän, fotleder och fötter. Värk tillhör vardagsmat.
Mycket är övervikts relaterat. Annat är det inte. Den 2/6 22:30 2011 tog jag mitt sista bloss någonsin. Min lungkapacitet har förbättrats avsevärt!
Vi, jag och min man har valt att leva sunt och förnuftigt och roligt.
Mitt val är att blogga om det, jag har valt att visa förändringen för mina nära och kära både här, på twitter och på facebook. Mycket för att vara ett stöd för min syster som genomgår samma procedur, mycket för att få stöd av nära, kära och vänner.
Den första raden jag skrev är lite av det bemötande vi nu får, vi som beslutat oss för att må bra.
Jag kan förstå om man tycker det är jobbigt att läsa alla uppdateringar om promenader, simturer, kcal, cykelturer, mat, hälsa med mera. Men ni måste förstå att jag gör inte det för att någon ska må dåligt, jag gör det för att förhoppningsvis kunna inspirera någon. Om man tycker det är jobbigt att läsa om min resa så kan man välja att inte läsa, att dölja min status med mera.
För hur det nu än är så är detta en del av vårat liv och jag hoppas att vår resa kanske kan hjälpa flera!
Till er andra ber jag om ursäkt…
Om stress brände kalorier, vad smala vi skulle va!
För jag tror inte det finns något annat land eller främst några andra än Stockholmare som stressar som vi gör.
Vi springer för att komma till första vagnen i tåget för att vara sån nära utgången som möjligt när vi kommer fram där vi först ska vara först att pressa oss ut genom dörrarna för att sen bli fruktansvärt irriterade på alla turister som står till vänster i rulltrappan. Hallå!! Där går man! Sen är det först till jobbet, jobba i 10 timmar för att skjutsa alla barn på olika träningar, styrelsemöte, pressa in träning mellan hämtning och lämning för att skynda hem och fixa käk för att sen logga in på datorn och göra klart det du inte hann med på jobbet samt förbereda dig inför morgondagen!
Känns det igen?
Lite så där har jag haft det. Vi är på gång i princip jämt och nu ska jag hinna med träning också.
Ett dygn består av 86400 sekunder!
En rätt svindlande tanke när man klockan 09:00 på morgonen redan har förbrukat 32.400 och inte mycket blivit gjort.
Vaknar, duschar och gör mig i ordning, cyklar till jobbet, frukost och kaffe, småprat med kollegor, kollar av social media… och kvar har jag 54000 sekunder av mitt dygn.
Klockan 17.00 när jag har jobbat klart har jag 25.000 sekunder kvar att förvalta innan tidsbanken stänger.
Jag ska hinna laga mat och tillsammans med familjen njuta av middagen, skriva protokoll från gårdagens styrelsemöte, tvätta och hänga tvätt, glo lite på tv, vara social mot vänner och träna, blogga, läsa bok, virka, umgås!
Dags att tidsbanken börjar uppföra sig som en bank och betala ut ränta på mina insatta sekunder!
Hur som har jag i alla fall sprungit på Mindfulness.
Nu är jag övertygad om att ett par backar. Det gjorde jag med första gången jag hörde om det men efter att läst lite så är det inte så flummigt. Mindfulness är en form av avslappning, eller ett sätt att lära sig leva i nuet. Det räcker med att under tex. en reklampaus på TV.n skruva ner ljudet lite, blunda och bara lyssna på dina andetag och med varje andetag låta tanken vara där. Tänk in på inandning och ut på utandning.
Det var ju inte så svårt! Eller hur!
När man upplever stress spänns musklerna och om du tränar då får du inte maximerad effekt, så 3 minuter…blunda…andas och du känner en otrolig skillnad.
Sen finns det naturligtvis olika grader av mindfulness. Yoga är en, meditation, wellness med mera men mitt tips är att börja småskaligt.
Som jag skrev tidigare finns det en app om man behöver lite hjälp.
Dagliga droppar för Android och Mindfulness appen för iPhone
Kniiiip åh ta iiii! Det är braaaaaaa!
Susanne Lanefelt! Vem minns inte hennes härliga knipa rumpa övningar och gymping på 80-talet. Vad jag däremot inte minns var att hon stretchade efter.
Jag har börjat stretcha. Lite i tid och otid faktiskt. Vet inte om det är till någon nytta egentligen men så länge det inte gör ont kan det inte skada.
Det finns dock ett men och det är att dom senaste rapporterna säger att: Eftersom stretching före aktivitet, i samband med uppvärmning, tycks innebära att kraften i musklerna blir nedsatta så rekommenderar många forskare nu att man inte bär stretcha innan styrketräning. Istället bör man ägna sig åt annan uppvärmning som mjukar upp lederna i kroppen, exempelvis att cykla eller jogga i lugnt tempo. Det som händer om du stretchar innan styrketräningen är att musklerna tycks bli svagare under en ganska lång tid efteråt, vilket naturligtvis påverkar din träningsprestation negativt Källa: http://www.stretchingovningar.se
Nu ska ju jag inte styrketräna och för mig blir det en liten stund av wellness/yoga/meditation när jag stänger in mig i 5-10 minuter och sträcker ut musklerna och sinnet
Fast jag kan säga att jag är rent dålig på att strecha. Jag har svårt att få till den där riktiga så jag använder mig av en mindfulnessapp, stretch planscher sen har jag lagt till övningar som jag gillar.
Som sagt jag vet inte vad som är bäst men jag mår bra och det är huvudsaken för mig. Jag hoppas du känner dig själv och din kropp så väl att du kan hitta din stund av mindfulness.
Jag är fet, du är ful, men jag kan banta!
För väldigt många år sen när jag och min syster bodde i Gamla Stan så skulle vi ut på krogen. Det var säkert Dailys eller nått sånt hak som var hippt då. Vi kände alla och kom in överallt. I alla fall, vi hade fixat oss tipp topp, ni vet så där härligt 80-talsläckra och humöret var på topp. När vi är på väg hemifrån ner på stan passerar vi en krog där folk köar för att komma in. En kille i kön vänder sig emot oss och frågar om vi inte har lust att hänga på dom. Glada och fnittriga var vi och vi tackade snällt men sa att vi skulle in ner på stan varpå han svara ”jävla fetto!” RIDÅ!
Nu är det många år sen men dom orden har ibland dykt upp i huvudet som en ond liten tagg. Speciellt dom gångerna när man suttit ställen som Mac Donald’s med en Big Super Delux meal med extra allt. Blickarna… deras tankar… dom outtalade orden…”jävla fetto”
Eller vad sägs om att vara blond och överviktig?! Snacka om nitlott! Nu menar min hårfärg och inte blond som i dum. Om ni bara visste hur dumförklara och annorlunda man har blivit behandlad.
För visst har man rätt att dumförklara en överviktig??? Vi har ju liksom varit så korkade så vi har ätit oss till det själva och det är ju oerhört korkat! Hade vi bara fattat bättre hade vi ju inte varit fetton.
SUCK ! Det är SJUKT så ytliga vi är! Det räcker att googla på perfect body. Vem säger att en trådsmal är perfekt och ett ideal?
Ändå gör jag det. Jag motionerar och äter rätt för att gå ner i vikt för att må bra och för att killen i kön inte ska få fortsätta kalla mig fetto! Betyder det att jag är ytlig? Betyder det att jag inte tycker att man ska vara överviktig utan försöka göra något åt det? Notis: Jag bantar inte och jag försöker inte få ”the perfect body”!
Mitt svar är: Finns det någon som kan påvisa att övervikt inte medför några hälsorisker så visst, då är det okej. Men de facto övervikt är skadligt för hälsa, kropp, leder, hjärta med mera och jag vill inte att folk ska riskera sin hälsa. Rökare är inte heller dumma i huvudet, rökning är skadligt, man bör inte röka. Kanske en usel liknelse men ändå. Vi får inte riskera vår hälsa. Vi måste vara en förebild för våra barn!
Och jag har ju äntligen fattat att det är motionen jag mår bra av och att viktminskningen kommer på köpet.
Förr skyllde jag på att jag inte orkade för att jag var för tjock…(Läs: LAT!) Idag har jag lust att ge alla en spark i baken och få ut alla på en promenad!
Jag vet att jag tjatar men 20 minuters motion ger 12 timmars glädje! Så ut och gå med er så blir vi alla glada
Fredagsmys, lördagsfest och söndagsångest?
Så var ännu en helg till ända.
Har ni tänkt på vad vi svenskar vräker i oss på helgerna?
Kommer du ner till sydeuropa så är varje dag en dag för njutning och fest men på ett sunt och nyttigt sätt.
Vi däremot vi svälter oss på vardagar och på helger ska det drickas och svullas.
Det är nästan så vi blir lite maniska. Direkt efter jobbet åker man och handlar och när man kommer hem häller man upp ett glas vin efter jobbet medan man packar upp påsarna med kött, bearnaisesås, pommes frites, godis och annat helgsvull. Herregud vi har ju till och med en egen jingel för det! FREDAGSMYS!
Och vi undrar varför vi är överviktiga?
Tror du en nykter alkoholist kan dricka på helgen och sköta sig resten av veckan?
Tror du en narkoman kan knarka bara för att det är helg och sen leva som renlevnadsmänniska resten av veckan?
KAN DET HÄR VARA DU?
- Äter du mer än du planerar?
- Äter du avsiktligt för lite för att undvika viktuppgång?
- Smygäter du?
- Är du rädd för att se dig i spegeln?
- Letar du efter den där ”magiska” dieten?
- Har du någonsin fått höra ”allt som behövs är viljestyrka”?
- Känner du dig misslyckad för du inte har den ”viljestyrkan”?
Då lider du av matmissbruk! Jag anser å det kraftfullaste att detta är en folksjukdom och ska klassas som sjukdom!
Jag har inte ätit mig fet för att jag vill vara fet! Jag har ätit för att jag inte haft kontroll. Jag har smygätit och ljugit för mig själv och jag har genomgått mängder av magiska dieter! Det åter inte speciellt friskt i mina öron! Men det finns hjälp och stöd att få om man inte klarar det själv FAA. Anonyma Matmissbrukare
Tror du en matmissbrukare kan svälta i veckan för att sen svulla i veckan och hålla vikten på detta?
Vi måste sluta ursäkta våra helger! Jag VET att helgens svullande är heligt för vissa men då vill jag bara tala om att kom inte till mig och beklaga dig!
Tyvärr MÅSTE vi som är matmissbrukare, överviktiga med en målsättning i hälsans tecken lära oss av vi inte kan fortsätta tänka som överviktiga på helgen. Vi måste en gång för alla göra avkall! Sen är det upp till dig att bestämma på vad eller på hur mycket.
Jag har upptäckt att mitt ändrade matbeteende har fått mig att längta grymt till lunchlådan och middagen! Det där andra snackset kan va när man vet att till middag blir det en underbar ratatoille med en mör köttbit till. Jummi!
