Kategoriarkiv: Psykologi
Jag gör stora pengar!
Närmare bestämt 1 millimeter för stora och det gillar inte polisen. Man kan ju spela monopol med dom. 
Ibland kan så lite betyda så mycket. Ta till exempel 1 millimeter. Om du ställer ett vattenglas 1 millimeter fel på en bordskant så kan det stjälpa och du har vatten på golvet. Eller varför inte 1 cl. Det är ju inte mycket?!. Men 1 cl för mycket en lite för blöt kväll på krogen kan innebära extrem huvudvärk dagen efter.
Om det krävs så lite för att ställa till sådan oreda då kan ni tänka er när man sätter i sig en kebab eller en pizza eller dricker för många öl vilken oreda det ställer till i skallen. Det måste ju se ut som en naturkatastrof där inne!
Jag själv fick fullkomlig panik förr om jag åt så mycket som en matsked för mycket av något jag hade räknat ut kcal på.
Hela världen höll på att gå under och det var ju bara att konstatera, det var KÖRT! Jag kunde lika väl återgå till mitt gamla självdestruktiva hetsätande.
Numera tränar jag på att kunna äta det oplanerade och inte få panik över det. Det är inte lätt och det har spelats upp både en och två naturkatastrof filmer i mitt huvud men det är mer sällan än tidigare. (Vilket är tur det för dom där filmerna är otroligt dåliga!)
Att gå från det-är-kört och upp i sadeln igen är ofta som en hel ökenvandring. Man kanske gör ett halvhjärtat försök och tänker ”på måndag ska jag….” men på måndag ser man fortfarande bara sanden.
VÄNTA INTE TILL MÅNDAG! Börja NU! Just i detta NU här och NU! Vad är det du väntar på? Om du börjar nu är chansen större att du väger mindre på måndag än du gör just NU! Den där filmen som spelas i dit huvud tar slut fortare om du bara knyter näven och säger till dig själv ”nä nu jävlar!”
Det är svårt, det är hårt,det krävs ansträngning och det är det man ofta faller på. Orken tryter för man är bekväm och lat och man ligger kvar i soffan och tittar på den där naturkatastrof filmen istället.
Det finns ingen genväg. Orken bygger du upp med träning, bra kost och träning. Ju mer ork desto mindre katastroffilmer tvingas du att se.
Vänta inte till på måndag. Livet pågår just här och nu. Det väntar inte till måndag för att du ska titta klart på filmen.
Råkar du ändå halka tillbaka efter en pizza så är det ingen katastrof. Det var faktiskt bara livet som hände så byt nu film i DVD-spelaren!
”Jamen den där millimetern då? Vattenglaset som åkte ut?” Ja vet du vad, vattnet har nog torkat upp nu.
Ibland har man otur i tänket!
och då gäller det att tänka om och sen tänka rätt.
Denna vecka har jag antingen haft otur, låtit latmasken tillfälligt flyttat in eller så har jag bara varit trött. Vad det än är som är orsak så har jag missat en massa härliga träningstillfällen. Jag har dessutom skyllt på allt och inget.
Men nu är det skärpning de lux som gäller både vad det gäller sovtider, datatider, träningstider och mattider. Kan det bero på att jag försökt släppa lite på kontrollen som gör att jag tappat fokus? Inte har jag gjort mat- eller träningsschema heller och mellanmålen kommer jag på att jag missat när det är alldeles försent och jag är vrålsugen på socker.
Det är bara att inse, jag är grym på att vara överviktig, jag är superduktig på att gå ner i vikt men jag suger på att leva som normalviktig.
Har ni tänkt på att det skrivits spaltmetrar med böcker i ämnet hur man går ner i vikt men jag hittar inte en enda bok som beskriver hur man lever som bra-viktig. Samma sak om man tittar i tidningshyllorna. Löpsedlar som ”Så rasade hon i vikt. Läs Lottas berättelse om hur hon gick ner 35 kilo” är vanligare och lockar fler läsare än ”Så behåller du din normala vikt”.
Kanske dags att skriva en bok i ämnet? Om jag ska stå som författare är det dags att jag börjar plugga på rejält! En sak jag lärt mig under min viktresa är att ju mer jag pluggar i ämnet ”minska i vikt” desto bättre har det gått för mig men jag har missat lektionen ”så lever du som bra-viktig”.
Det är dags att återgå till ordning och struktur och utmana mig själv. Schema, planering och studier är det som jag går igång och och det verkar vara det enda som funkar för mig. Även om jag en dag vill kunna släppa kontrollen så är det bara att inse, det är inte dags ännu.
På tal om bok så har Jenny som har gått från 2XL till bra-viktig skrivit en bok om sin resa! Tack för boken Jenny. Du är verkligen en inspiratör!
Så ska jag vänta till måndag och köra en nystart eller ska jag dra igång direkt idag? En sak jag har lärt mig är att måndags-, nyårslöfte-, Beach-2013- och Efter-semester dieter oftast misslyckas. Man är så taggad och laddad, ”nu jävlar” energin finns där och man går all-in. På fredagen är man lätt utpumpad efter att ha svultit i 4,5 dagar och man tänker ”jag som har varit så duktig är värd…” tankar. Nästa måndag säger man ”Nä NU jävlar” och så hoppar man in i ekorrehjulet igen.
Jag kör alltså igång direkt. För att klara min egna utmaning ska ska jag träna 3,5 timmar denna helgen så det är bara att köra igång direkt!
Eller om 30 minuter för då är det exakt 2 timmar sedan jag åt min frukost och det är så här strukturerad jag måste vara på minuten. Nu har jag 29 minuter på mig att göra ett träningsschema för helgen och nästkommande vecka och efter det blir det 60 minuter powerwalk, 45 minuter på gymmet och sen en tur i bassängen. Nu är det dags att göra om och göra rätt FÖR MIG och det är så här JAG gör det!
Abstinens deluxe!
Idag är det 7 dagar sedan jag tränade sist och jag lider! Jag lider för att jag inte tränar, jag lider för att jag känner mig uppsvullen, jag lider för att jag är orolig för att tappa allt och jag lider av tidsbrist.
Kryssning, resa till Åtvidaberg, möten och fotboll och en vecka har inte mer än 7 dagar. Dessutom börjar jag lida av vårtrötthet. Tror nog även jag lider av nageltrång när jag ändå är på g och klagar och då kan jag avslöja att jag även lider av kluvna hårtoppar!
Känns som att rubriken på dagens inlägg borde vara …jag lider…eller nått. :-?
Så där ja! Då var dagens lidande över och om jag kollar listan så kan jag bara konstatera att det är jag själv som är orsak till allt lidande!
Det är jag själv som signat upp mig på möte, kryssningen och matcher. Man kan faktiskt säga nej oxå! Eller…nja… just det där nej är något jag har extremt svårt att säga. Vet inte om det är ett dialektalt fel eller om det beror på någon annan bokstavskombination men det är ett ord som saknas i mitt ordförråd men hur som, det är jag själv som orsakar all tidsbrist och nageltrång, och håret kan jag klippa.
Nu är jag en sån där positiv jävel som många älskar att hata och det spelar ingen roll om jag sitter fast med foten i dörröppningen, det regnar småspik och vi ligger under med 15-0, det kan bara bli bättre. 
Så i morgon är en ny dag, veckan som har varit har varit fantastiskt rolig utan träning men nu ska det blir überkul att komma tillbaka och träna igen! (Åååååå vad många ogillar mig nu ) Jag har faktiskt träningsabstinens!
I morgon bitti 06:30 börjar jag dagen med 30 minuter snabbsim. Efter det blir det en styrkepass på gymmet.
”Är du lika positiv om vågen visar plus?” YES! Jag har under resan lärt mig två saker.
1. kroppen gör va fan den vill oavsett vad jag tycker. Det vill säga, den samlar på sig vätska några gånger i månaden, hormoner spökar och gör att jag ökar i vikt nån gång i månaden.
2. Om jag har ökat i vikt så kan orsaken mycket väl vara orsakat av mig själv. Jag kanske har unnat mig lite mer gott än jag egentligen har ”råd” med.
Insikt, kunskap och en positiv inställning har tagit mig dit jag är idag! (Kan det sluta @#¤%&!!! regna snart?!)
Vet ni att ett leende kan förflytta berg? Hur? Jo ni letar upp en som heter Berg i efternamn och ler som fan och be dom ta ett steg åt höger så ska ni se.
Coach, expert eller sakkunnig, vem vet BÄST?
Var på en mycket intressant grupövning i går där jag träffade 5 härliga kvinnor. Vi skulle prata om ett ämne som vi alla gillar nämligen Må bra!
Under samtalet så dök det flera gånger upp ord som expert, coach och diskussion om vem som vet bäst.
Som jag skrivit om tidigare så är jag expert på mig själv. Det är ju rätt självklart men sen då?
Om jag besitter en enorm kunskap i tex. näringslära för att jag har lusläst internet, böcker, artiklar och jag praktiserar det på mig själv det vill säga väger, mäter och använder min kunskap och gör aktiva val som gör att jag mår bra, är jag en expert, sakkunnig eller är jag lekman?
Eller vi säga att jag är grym på att laga tomatsoppa. Jag lagar den minst 3 gånger i veckan, jag har gjort det i 40 år, jag lagar till massor av mina vänner och alla prisar den MEN jag är inte utbildad kock, jag har inga diplom eller betyg. Är jag då expert, bara jävligt duktig, sakkunnig eller lekman?
Nu vill mina vänner lära sig laga soppan av mig – är jag då coach, lärare, expert eller vad?
NÄR och i vilka sammanhang får man titulera sig coach, expert, sakkunnig? Är det endast om du har en lång utbildning och massa diplom som du har rätt att titulera sig coach eller expert?
Tänk om det nu är en person som går en kockutbildning och som verkligen inte har smaklökarna på sin sida och ska försöka sig på en tomatsoppan. Den smakar diskvatten! Men personen har utbildning, betyg och diplom på att personen är kock!
Vem bestämmer att en med betyg har mer rätt än någon annan som läst exakt samma, kanske har större förmågor men saknar betyg?
En annan rolig sak som dök upp var om ordet coach. ”Det kan man utbilda sig till på tre dagar, det har ingen trovärdighet” tyckte en deltagare. Men om man utbildar sig till coach och utbildningen bara är på tre dagar så är man ju utbildad och då är man väl kvalificerad?
För mig så handlar det om förtroende och inte om betyg. Det kryllar av människor ute i bloggosfären som har gjort resor och är utrustade med ton av visdom och kunskap och dom har en erfarenhet man aldrig kan läsa sig till. För mig är det ett lätt val vem jag litar och lyssnar på.
I går på gruppövningen nämnde jag att mitt mål i år är att utbilda mig till hälsocoach just för att jag vill ha ett diplom för att framstå som kunnig, expert eller kalla det vad man vill men nu är mitt mål att inte gå den utbildningen. Jag lägger hellre ner den tiden och pengarna på att fortsätta köpa spännande böcker om näringslära och välbefinnande. Mitt mål har inte varit att ha det som yrke utan jag tror bara det var önskan om en titel som gjorde att jag satte det målet.
Nu är jag en erfarenhet visare.
Det pyser över!
Träffade en vän på gymmet idag som även är med i Boot Campen och vi började prata om motivation och träning.
Tack I för inspirationen till dagens inlägg.
”Det är så lätt för dig för du har det i dig”, ”Jag kommer aldrig träna varje dag som du gör” sa I när vi prata om hur mycket man tränar i veckan. ”Det är så lätt för dig du är så framåt till skillnad mot en annan” sa I angående att jag avstår alkohol till förmån för träning.
Jag måste klargöra en sak. Jag har inte ”haft det i mig” hela livet. Med ”DET” tror jag att I menar motivation, drivkraften och viljan. Om jag hade haft ”Det” i mig tidigare så hade jag inte varit en överviktig latmask med usla ursäkter för att röra på mig.
Motivationen, drivkraften och inspirationen har kommit i takt med ökad ork, med ökad träning och med ökad hälsa.
”Jag är så morgontrött” sa I när vi pratade om när och hur ofta man hinner träna. Det var jag med! Jätte-morgontrött a la king men jag bestämde mig för att det var dags att ändra på det. Jag stod nästan och grät av trötthet på gymmet första gångerna jag var där 06:00. Men jag gick dit igen, och igen, och igen….Jag vann över mina egna negativa känslor och tankar. Det är ju inte så att jag studsar upp varje morgon jag har morgonträning men jag väljer att gilla läget. Varje dag!
”Idag kommer det att bli en bra dag!” Är mitt val. Även saker som antal träningspass, att anta utmaningar, att våga försöka lite mer även om det gör ont och även om jag inte tror att jag kan så väljer jag att försöka.
Jag har ”DET” i mig idag men ni får inte glömma att det inte alltid har varit så. Och det enda jag kan säga är att om jag kunde så kan ni! Det finns inga hemliga knep, inget hokuspokus eller genvägar utan bara en vilja att förändra mig och mitt liv till att bli ett liv med bra vikt och hälsosamt leverne. PS! Även om jag lever hälsosamt så har jag galet kul, äter gott och mår topp. Det är alltså inte ett tråkigt liv!
Kunde inte sagt det bättre själv!
Maria skrev här om dagen ett så klockrent inlägg så det är bara att skicka Nobels smarthetspris till henne direkt! (Börjar känna mig som en Maria-stalker men jag kan ju inte låta bli att länka när man skriver så bra eller hur!)
Hur kommer det sig att vi vill veta ALLT om olika livsstilsprojekt så som 5:2 fasta, träning med mera men skiter i att forska vad som finns i maten på snabbmatkedjorna.
Jag har själv velat veta allt, sökt information och googlat massor för att veta om jag gör rätt idag. Men jag har aldrig googlat eller ifrågasatt min tidigare livsstil eller kollat upp hur hälsosam den var.
Nu tycker jag det är otroligt intressant att veta och googla så det kommer jag absolut att fortsätta göra men det viktiga är väl ändå att man mår bra och det gör jag verkligen. Vi har blivit mycket mer medvetna idag och vet att ren mat är bättre än halvfabrikat men detta har även tvingat matproducenterna att sträva mot att göra bättre mat.
Men bara för att inte bryta trenden så kommer här lite nyckeltal och fakta.
- Ett kilo fettväv motsvarar ca 6500 kcal och ett kilo muskler motsvarar ca 3250 kcal om man räknar bort det intracellulära vattnet.
- Om du förbränt 6500 kalorier mer än du ätit, då ha du gått ner ett kilo.
- cirka och ungefär förbränner du 1 kcal/kg/km vid löpning. (Dock väldigt individuellt)
- Du förbränner kcal dygnet runt även i vila. Räkna ut din basala förbränning.
- Du går inte ner i vikt för att du svettas. Kroppen reglerar kroppstemperaturen och förbränningen sätter igång. Träna i hög värme = kroppen får arbeta mer för att reglera kroppstemp = högre förbränning.
- Man förbränner mest fett i förhållande till kolhydrater vid 60-75% av maxpuls, den så kallade fettförbränningszonen.
- Skelettet motsvarar ca 14 -17% av kroppsvikten för en vuxen människa. En person på 70kg har då ett skelett som väger ca 10 – 12kg. En person som väger 100 kg har ett skelett som väger ca 14 – 17kg.
Alla myter om att du måste träna minst 20 minuter för att det ska ha effekt, kraftiga benstommar, att muskler omvandlas till fett ifall du slutar träna är myter och fel! Det räcker med logiskt tänkande. Googla vet jag!
Är DU en BFF?
Under större delen av mitt liv har jag varit stor och oftast störst av mina vänner. Jag har varit mina vänners feta trygghet, ankaret dom har kunnat luta sig emot.
Den där Big-Fat-Friend som inte riskerar att konkurrera om uppmärksamheten.
Om du tänker efter, har det hänt någon gång att du sagt ”å vad jag är sugen på choklad” eller ”jag bara måste ha en bulle” och dina vänner har sagt ”ÄT, så klart du ska ta en bulle!” ?
Har det hänt att du tränat fler än ett pass efter varann och dina vänner sagt att vila är viktigt eller har dom sagt ”nu behöver dom inte gå ner mer” om du har bantat?
”Ta en semla, det är du värd”
”Så klart att du ska ta ett glas vin till, kom igen nu”
Om du har fått liknande kommentarer eller sett andra vänner som fått liknande kommentarer så är risken stor att du/dom är en BFF.
Jag tror inte det är för att vara elaka utan det är för att dom riskerar att bli av med sin trygghet. Den tryggheten som alltid finns där, som inte stjäl deras pojkvänner eller uppmärksamhet.
Idag är jag FFF Former-fat-friend och då är det lättare att se signalerna, speciellt på social media som Facebook.
Här om dagen frågade jag en av mina Boot Camp tjejer vad hennes omgivning sa nu när hon var igång, ”inte så mycket” blev svaret. Det gör ont i mig att höra. ALLA är värda beröm, uppmärksamhet och peppning oavsett. Det gäller inte bara dom som försöker gå ner i vikt.
Jag tycker att vi är dåliga på att uppmuntra och pusha våra vänner över lag. JAG mår kanonbra om jag får beröm eller en komplimang och jag är övertygad om att ALLA känner likadant så varför kan vi inte slösa lite mer med komplimanger? Det kostar inget, vi mår mycket bättre och om vi mår bättre och är gladare så ler vi mer och leende smittar.
I går fick jag en komplimang ”du ser stark ut!” och den gjorde mig jäkligt glad just för att personen känner mig inte men ser vad jag känner i en bild! SÅ lätt är det!
Denna match kan inte sluta oavgjort!
Varför prioriterar vi våra egon framför våra kroppar? Varför väljer vi ett självskadebeteende där vi riskerar sjukdomar och men för livet som följd för att tillfredsställa våra sinnen för en kort stund?
För det är endast en kort stund sinnet är tillfredsställt.
Ta en godisbit. Den är söt, den är god, den ser till och med smakrik ut. Vi stoppar den i munnen och tuggar i oss den på låt säga 20-40 sekunder. Sen då? Ja det är gott där och då men sen? Vår lycka och tillfredsställelse är för stunden.
Samma sak när man är ute och festar. Man dricker och äter och ibland blir det för mycket. Man vaknar dagen efter och undrar varför och så fortsätter man.. och tar en godis… och undrar varför.
Har du någonsin hört någon säga:
”Usch, det där träningspasset ångrar jag verkligen!” ?
Har du någon gång hört någon säga:
”Usch, vad jag har svullat! Jag ska aldrig mer dricka alkohol! Fy vad mätt jag är, varför åt jag så mycket?” osv.
Hur kommer det sig att vi väljer så knasigt?
Själv såg jag nog träning som ett nödvändigt ont som var trist och jobbigt och nyttig mat som oätligt.
Träning för mig var dårar som sprang i regn, snö och hagel eller såna som gick på värsta träningspassen med Crossfit, Combat och allt vad det heter. Nyttig mat var salladsblad och tomat typ.
Tänk så fel jag hade!
För att börja med träningen så hade jag gett upp alla planer på att springa på grund av knä och astma och gruppgympa och gruppass gillar jag inte! Dessutom HATADE jag promenader. Cykla, visst men simma det älskar jag. Dock älskade jag mindre min 104 kilos kropp som jag skulle försöka hälla i en baddräkt.
Men, mitt liv skulle genomgå en förändring så då måste man börja någonstans. Jag började gå…och gå…och gå…och jag gick, dagarna i ända och varje lunch. Jag märkte hur jag gillade det mer och mer och det var ju inte jobbigt! OM jag började känna motstånd i lungorna ja då var det ju bara att sakna ner på farten! 1-0 till träningen!
Så småningom begav jag mig till simhallen oxå. Jag hade gått ner x-antal kilo och på måndagmorgnar så har dom morgonsim då simhallen är nedsläckt och dom spelar skön musik. Perfekt! Ingen ser mig! 2-0 till träningen.
Ju mer jag vågade och ju mer jag insåg att det inte var så jobbigt desto roligare blev det och desto mer ville jag utmana mig själv så idag både springer, powerwalkar, cyklar, styrketränar, simmar och grupptränar om vart annat och jag tycker det är skitkul! KNOCKOUT!
Maten då? Där gick nästan min gräns! Salladsblad och tomat var väl det närmsta grönsaker jag kommit (nästan i alla fall). Fel igen! Nyttig mat är inte tråkigt! Tvärt om! Det är utmanande, man kan experimentera så mycket mer och vilka fantastiska smaker det finns! Maria skriver så bra i sin blogg om mer än sallad och tomat!
Schack Matt!
I morgon åker jag till Göteborg för att jobba i tre dagar. Ni kan ju gissa vad jag har kollat upp.
Klok som en bok!
Den kommentaren fick jag på bloggen här om dagen ”Lotta, du är klok som en bok” och det gjorde min dag!
Tänk så lite som behövs egentligen, ett par positiva ord kan förändra världen så dela dig!
Jag vet en annan som är klok som en bok och det är Maria! Hon har idag skrivit om hunger eller sug i ”Det där med maten” och vet ni jag har aldrig tänkt tanken på om det är hunger eller sug jag känner. Maria skriver ”Jag tror att det är ovanligt att vi i en överfylld i-landsvärld upplever hunger. Fast vi tror att vi är hungriga när vi är sugna för vi är vana att bejaka alla signaler från magen med mat.”
Proppmätt är ju en signal jag är otroligt bekant med, sugen var jag jämt förr även när jag var proppmätt så den känner jag oxå igen den signalen men hungrig? Tror aldrig jag hann att bli det om jag ska vara ärlig för jag tuggade jämt!
Det gör jag förvisso nu med men nu är det kontrollerat.
Så hur ska man veta om det är sug eller hunger? Jag som äter kontrollerat på bestämda tider jag känner av precis innan att det är dags. Om det är hunger eller matklockan i mig vet jag inte men det känns bra.
Det är oftast när man är sugen som det går åt fanders och man tar den där bullen eller godiset.
Jag har ett Boot Camp på Facebook där vi peppar, stöttar och tipsar varann. Idag skrev en av tjejerna så här:
Her på jobb er det bløtkake (tårta) IGJEN, for sjette gang på 3 uker!!! Stadig er det noen som fyller år, pensjonerer seg eller noe annet som skal feires… Jeg har i dag valgt å ikke gå inn på det møterommet der kaken er servert en gang, for jeg føler meg svak i dag Setter meg i stedet til med min Lindt-sjokoladebit.
Tror det er noe med nordmenn og bløtkake. Egentlig er det ikke så godt heller, ihvertfall ikke etterpå. Man blir litt kvalm, det er for søtt. Jeg skal hjem og lage en sunn kveldskos/dessert i stedet! Det gir meg styrke å ha denne gruppen Takk Lotta! Du er fantastisk!
Man kan faktiskt avstå! Man måste inte ta för att det finns. Visst ska man unna sig men vi är väldigt duktiga på att unna oss det som är sött och onyttigt men otroligt dåliga på att unna oss det som är nyttigt och gott!
NU har jag kommit på det! Mitt när jag sitter här och skriver så kommer jag på vad jag kan bli så otroligt sugen på och det är brynt vitkål! Det ni! Så när det sätter in blir det kål till middag ett par dagar. Om jag inte blir sugen på något sött? Nä faktiskt inte numera. Men det kan bero på att jag knappt äter sött längre.
Är hunger något som måste botas till varje pris eller kan man tillåta sig att vara hungrig ett tag?
För egen del har jag kommit fram till att hunger är inget tillstånd jag klarar av för länge. Jag blir otålig, tänker bara på mat, börjar få dåliga idéer och när jag väl äter så kastar jag i mig maten till följd av matont.
Idag ska jag i alla fall bota min middagshunger med hemmagjord pizza med tonfisk på! Å så sugen jag blev på det nu!
Ha en härlig fredag!
Galen eller glad?
Ibland får jag höra saker som ”du kan inte alltid vara så positiv”, ”Man måste få klaga ibland”, ”Du stöter väl också på motgångar.”
YES! Det gör jag! Många gånger till och med men jag har gjort ett val här i livet och det är att försöka tänka positivt när det gäller mig själv och min lycka och välgång. Detta har gjort att även när vågen inte varit min bästa vän så har jag ändå vetat att i slutändan så kommer jag ha nått mitt mål.
För många år sedan läste jag en dikt som jag fortfarande än i dag tänker på.
O HUR LJUVLIGT ATT VARJE MORGON FÅ GÅ IN I SITT EGET TEMPEL OCH I ÖDMJUKHET MED ÖPPNA HANDFLATOR TA EMOT DAGEN ÄNNU ORÖRD SOM EN PÄRLA I SIN MUSSLA MEN PÅ VÄG ATT ÖPPNAS UPPTÄCKAS FYLLD AV MÖJLIGHETER ÄNNU EN PÄRLA ATT I KVÄLL TRÄ UPP PÅ TRÅDEN INTILL DE ANDRA SKIMRANDE RUNT MIN HALS – Eva Jagrell Ur Dansa min själ.
Du bestämmer själv hur din dag ska se ut! Om du vaknar på morgonen och gör ett aktivt val att ”idag är en bra dag” så kan dagens eventuella motgångar vara lättare att möta.
OBS OCH PS! Så klart går det inte att vara så jäkla glad varje dag och så klart måste man få klaga. Men försök välja positivt, man mår så mycket bättre.
Det finns 100-tals appar till smartphones idag som är bra hjälpmedel om man tycker det är svårt!
Idag lever jag på endorfinångorna från gårkvällen! Då gjorde jag ett inhopp som croupier på en stor personalfest. 430 pers. För 25 år sedan jobbade jag som croupier och jag kan säga att det var som att komma hem och kvällen gick alldeles för fort! Hoppas verkligen på fler inhopp i framtiden.
Veckans träning och mat:
Idag: Skridskor – Tagliatelle med lövbiff och svamp i krämig gräddsås
Måndag: Simma – köttfärssoppa
Tisdag: Gym – Varm kycklingsallad med Bulgur/Quinoa
Onsdag: Vila – Sukiyaki på lövbiff
Torsdag: Gym – Fish n’ Chips (hemmagjord potatis i ugn, lättpanerad torsk, remouladsås)
Fredag: Simma – Middag på stan!
Lördag: Powerwalk – Tacos
Söndag: Gym – Pastasöndag, recept ej bestämt.
GIIIIVAKT! Uppställning! Framåt MAAARSCH!
Ibland känner jag mig som en general! HAAALT! Stanna upp! Läs här, gör si, gör så! Tjatar, försöker peppa och motivera.
”Lotta du är såååå duktig och disciplinerad, det är därför du lyckas” USCH så tråkigt det låter!
Disciplinerad? Det måste vara stans tråkigaste ord och jag är inte tråkig och framför allt så har jag inte tråkigt!
Jag tror snarare det är så att jag har så sjukt kul att det är därför jag lyckats!
Hade ni hört hur jag nästan satt och bråka med Tapio, min viktväktarkonsulent för ett par år sedan om dom förhatliga promenaderna så hade ni varit övertygade om att jag ljuger idag när jag säger att jag älskar mina powerwalks.
Tapio sa, ”den bästa vardagsmotionen är att gå” Mitt svar var ”kan man ta bussen dit?” Tapio sa ”Lotta, gå ut i skogen där det inte finns vägar och där det inte går några bussar.” Mitt svar var ”Jag beställer en taxi.” Så där höll jag på jämt, skämta om det för att slippa.
När jag läser tillbaka i min blogg ser jag att det bara är ett år sen jag verkligen hatade att promenera men jag gjorde det. Envist och disciplinerat. Idag handlar det inte om disciplin, idag handlar det om ett val jag gjort. Jag har valt att göra det roligt och så är det med allt jag gör idag. Jag bestämmer mig för att göra det roligt, jag gör ett aktivt val av mitt liv.
Idag har jag valt att gå milen och rocka rockring 20 minuter, men innan jag gör det måste jag tipsa om ett otroligt blogginlägg jag läste idag. Jag kan egentligen bara säga AMEN och rekommendera er att läsa Christophers blogg. Den kommer jag att följa!
Är du inne eller ute?
Kör du GI-diet, Atkins eller Flygvärdinnedieten? Då är du tyvärr helt ute! Nu har det kommit en ny bantningsmetod. Har du provat ALLT – utan resultat? Prova detta: De allra flesta 2-åringar är smala. I samarbete med barnläkare, radiologer, dietister och utslitna föräldrar har denna geniala dieten forskats fram:
Frukost: 1 kokt ägg, 1 smörgås med sylt. Ät två små bitar av ägget och smöra ut resten på golvet. Ta en bit av mackan och kleta därefter in sylten ordentligt i ansiktet och på kläderna.
Lunch: 4 färgkritor (valfri färg), en handfull chips och tre munfulla av ett glas mjölk.
(Häll ut resten på golvet.)
Middag: 1 kex, 2 mynt och dammråtta som du hittar under soffan.
Kvällsmat: Gör i ordning en ostsmörgås som du kastar på golvet. Drick 4 fulla munnar av ditt badvatten.
Dieten blir mer effektiv med anpassad motion till. Tex:
- Lägg dig på golvet i ett köpcenter och vrid kroppen runt samtidigt som du skriker för full hals för att öka lungkapaciteten. När mannen från Securitas kastar ut dig, gör du starkt motstånd.
- Spring överallt och hoppa emellanåt.
- Ramla ofta och regelbundet. Att resa sig upp stärker musklerna.
- Kom ihåg lungorna, och skrik samtidigt med övningarna.
- Be om en samarbetspartner vid påklädning. Gör med alla krafter motstånd mot att bli påklädd. Var inte nöjd med ett ombyte, kräv att få byta kläder minst tre gånger.
Prova småbarnsdieten du också!
Tänk om det vore så enkelt!
Just nu är fullt fokus på hälsa och träning den senaste trenden. Protein, Cardio, cirkel-, gruppträning och löpning är det senaste inom bantningsindustrin!
Men handlar övervikt och ohälsa egentligen i grund och botten om ren okunskap?
Jag anser att det ska vara obligatoriskt i skolan att läsa om hälsa, näringslära och träning.
Inte bara ett par lektioner under en termin utan det ska vara lika självklart och obligatoriskt som matte, svenska och engelska. Det är minst lika viktigt att vi lär oss om hälsa som dom andra kärnämnena anser jag. Vi kan förebygga många sjukdomar och besvär som i sin tur kan förebygga sjukvård, sjukskrivning och andra samhällsbetungande orsaker.
Här kommer ett par tips som kan vara som hjälp på det första steget mot en bra vikt:
- Va uppmärksam på varför du äter. Är du verkligen hungrig, äter du för att du är sugen, av ren vana- eller äter du för att dämpa negativa känslor?
- Ät långsamt och njuta varje bit. Du märker snabbare när du egentligen är mätt och risken för att du äter för mycket blir mindre.
- Drick vatten! Ha alltid en liten vattenflaska med dig. Vatten dämpar tillfälligt det där suget som kan uppstå för att man ser en godis, kaka eller annat som man egentligen inte behöver.
- Motion! Motion, träning, aktiv rörelse, kärt barn har många namn. Rör på dig, även om det bara är att du ställer dig upp och jobbar (-10 kg på ett år om du ställer dig och jobbar istället för sitter!) gå en extra gång till din kollega istället för att maila eller gå av en station tidigare. Varje steg räknas! Mycket vill ha mer och rätt snart märker man hur otroligt bra man mår av motionen. 20 min är tillräckligt för att påverka humöret!! För kroppen är så smart så den bildar Endorifin,dopamin och Serotonin som är kroppens lilla må-bra-substans-apotek!
Tillsammans kan vi lära av varann! Därför vore det kanon om du som bloggar om hälsa, träning och vikt vill vara med och dela din blogg på Facebooksidan Bloggarna.
Rör inte den heliga kon!
Helgen är verkligen helig för många. ”Då ska jag minsann unna mig” är en ständigt återkommande kommentar speciellt ibland kvinnor som vill gå ner i vikt.
Finns till och med de som svälter sig under veckan, knaprar på sallad utan dressing, kanske dricker ett par nutrilett eller annan ersättning för luncherna för att till helgen kunna leva som vanligt, som en normal människa! ”Jag har förtjänat det”.
Vad är vanligt? Är ovanstående exempel normalt? För mig var det så förr. Helgen var en helig ko då man hade sparat ihop points för att kunna äta och dricka som ”vanligt”, helt enkelt unna sig för det var man förtjänt av efter att ha svultit hela veckan.
Jag har gjort de mest konstiga sakerna, dieterna och experimenten, svultit och svullat och jag har tjurskalligt försökt hålla fast vid det som jag trott var heligt så som fredagsmys. Idag har jag lärt mig att mat, helg, fredagsmys och snacks är inte heligt! ”För att lyckas måste du våga släppa taget!” Det vill säga, avdramatisera maten och helgerna och de andra sakerna som man minsann har ”rätt” till.
Någon kanske tror jag har gjort avkall på allt gott och inte ”unnar” mig något och det har jag verkligen inte gjort. Jag dricker vin, jag äter en god biff och jag kan till och med ta bearnaisesås om det finns utrymme på mitt kcal-konto men detta gör jag inte till helg. Jag kan lika väl äta biff med bearnaisesås en onsdag eller ta ett glas vin en tisdag om jag vill. Det som jag däremot inte är intresserad av längre är just chips, snacks och godis och det är inget jag saknar.
Jag tror inte att någon av er tror att barn föds med kunskapen att man äter chips på fredagen, popcorn på bio och begreppet lördagsgodis utan att det är något vi själva lär våra barn. Frågan är, är det lika många som lär sina barn att äta grönsaker och frukt och att vatten släcker törst?
Jag är den första att skriva under på att det har jag inte lärt våra barn. De kan allt om lördagsgodis och de olika chipssorterna men kan inte skilja på en squash och gurka och de tror att ketchup är nyttigt för det är ju gjort på tomater.
(Och bara för det så kommer här ett recept på nyttigare chips man gör själv! Busenkelt! )
Detta är det enda jag verkligen ångrar! Att jag inte hade kunskapen jag har i dag för att ge våra barn de bästa förutsättningarna angående hälsa och kost. MEN idag är barnen stora, 16 och 18 år (och även om de fortfarande vill ha lördagsgodis) så är de med på min resa, har lärt sig massor om hälsa och mat och är ett otroligt stöd för mig så inget ont som inte har något gott med sig.
Vi får inte glömma att alla veckodagar är lika viktiga och värdefulla för det är dom som utgör vårat liv! Inte bara fredag, lördag och söndag!
Själv har jag valt att varje dag är lika mycket värd oavsett om det heter tisdag eller fredag. Jag längtar inte till någon annan dag än den jag lever i just nu!
Har jag blivit jobbig???
Har jag blivit en sån där hälsohetsare som jag förr tittade snett på??? Är jag sån där som ska pådyvla alla mitt hälsotänk, mina idéer och hur bra det är att träna?
Va bra! Det tänker jag inte be om ursäkt för! 
Tänk om någon hade tagit tag i mig och sagt till på skarpen! ”Lotta, nu får det vara nog!” mycket tidigare!
Jag tänker inte ångra att jag inte tog hand om min hälsa tidigare men jag hade uppskattat om någon ruskat om mig och sagt ”se på mig, jag kunde, du kan!”
Kalaspinglan skrev till mig så här angående gårdagens inlägg: Det är klart att viktminskning är en härlig bieffekt av träning – men precis som du säger handlar det om att lägga om sin livsstil. Det cirkulerar flera motivationsbilder på nätet som alla säger samma sak ”abs are built in the kitchen”, och så är det ju. Jag brukade undvika att träna förr när jag bantade, eftersom det var jobbigt och man såg ju så lite resultat. Nu, ett halvår efter att jag köpt träningskort som jag faktiskt använder, förstår jag vad det handlar om. H Ä L S A. Jag har inte ont i ryggen längre, jag orkar springa uppför trappor, jag orkar bära tunga matkassar, men bäst av allt: jag sover bra! Skit samma om det inte blir någon mer viktminskning, för alla andra vinster är värda hur mycket som helst!
Det är precis så jag känner. För mig började det med att jag skulle banta men snart handlade det om en livsstilsförändring de lux och den står jag fast vid. Viktminskningen ser jag som ett bonus!
Jag kommer fortsätta vara jobbig, jag kommer fortsätta berätta om fördelar med att ta ansvar över sitt liv och sin kropp. En dag kanske du tackar mig!
Anledningen till dagens inlägg hittade jag åter igen i min icke-favorittidning Aftonbladet men likt väl läser jag den. Denna gång är det en skribent som skrivit ett debattinlägg där hon drar oss alla som idag ser fördelar med ett hälsosamt liv över en kam. Tex. Alla dessa personer som i dyra pulsklockor tränar inför klassikern eller Stockholm Marathon. Regn, snöstorm eller blankis, det spelar ingen roll. De flåsar förbi dig på trottoaren när du försöker balansera tunga påsar från Ica på barnvagnen. Du är svettig efter att först ha skyndat från jobbet och sedan krånglat på barnen overaller. Du krockar nästan med dem. De som uppdaterar Facebook nästan varje dag med ”har sprungit 8 km”. Aldrig något annat.
Okej, nu är jag lite lugnare idag men jag handlar oxå i affären och balanserar kassar men på min cykel, har inga små barn som jag ska kränga på overall men jag har ett heltidsjobb men vad har det med saken att göra?
Nåväl ni får läsa själva. Det är synd att samma tidning tar in två artiklar som kanske inte var dom bästa och mest välskrivna. Vi hälsohetsande freak älskar ju att läsa allt om träning, mat, dieter med mera!
i dag tänker jag ta en vilodag! Kroppen säger det till mig. Den är så sjukt bra min kropp som äntligen talar om vad den vill och kan och inte vill men på ett bra sätt! Förr skrek den bara ”feed me, feeeeeed me!” men nu säger den, ”kära du, idag behöver jag vila och till middag skulle jag uppskatta något som gör att magen mår bra, du vet vi är mitt i månaden just nu så en bulgursallad med kyckling vill jag gärna ha.”
Vi har en så grymt bra kommunikation numera jag och min kropp!
Vad säger din kropp till dig?
En sån där dag!
I går var en sån där dag där jag ställde mig frågan ”ska det alltid vara så här?”
Få in träning i planeringen, se till att träna, och om det inte finns tid till träning efter jobb ja då får man masa sig upp i ottan. Vad ska vi äta idag? Planera, handla, laga mat gör man ju ändå med till skillnad mot förr så ska jag alltid se till att det finns färska grönsaker, frukt och tillräckligt mycket proteinprodukter hemma. Det kräver sin planering. Och som alla vet så är just planering något som tar tid och tid har jag rätt ont av. I går bokades 3 av 7 dagar upp nästa vecka.
I går kändes det lite som ett ekorrhjul som har fastnat i speed mode.
Vet ni vad jag gör när jag känner mig tveksam till min ”nya” livsstil eller om jag känner mig omotiverad? Jo, jag ställer mig själv frågan:
Vad vill du göra istället? Sitta och dega i soffan? Glo på TV? Slösurfa på datorn? Kräva att ungarna håller sig hemma och umgås? Jag kan ju i och för sig ta och planera, laga mat och umgås men då ska man ha något att planera, mat att laga och någon som har tid just där och då att umgås.
Jag kommer på rätt så snart att just -Dega-Glo-Slö-krav- det var 104 kg Lotta som gjorde det. Det var den Lotta som inte orkade annat och det är den Lotta jag valt att göra slut med!
Visst fasiken bär det emot ibland att åka till gymmet i ottan eller trängas med Sirpa-Liisa i bassängen 06:30 men vad är alternativet? Jag kan självfallet dra ner på tempot, man behöver absolut inte träna så mycket som jag gör men jag tänker som så här att om jag nu ska lära mig att leva aktivt så varför inte gå all in. Det kostar inget, det skadar ingen och jag mår så fantastiskt bra! Om jag verkligen inte vill och orkar en dag har jag lärt mig att jag inte behöver gå och träna den dagen och jag har lärt mig att jag behöver inte redovisa varför för någon eller ha skuldkänslor.
Just skulden och skammen är det som förstör så mycket! Man skäms för att man är överviktig, man känner skuld för att man inte orkar, man skäms för alla bortförklaringar och man känner en skuld om man berättat för alla att nu jäklar ska man ta tag i sin vikt och så klarar man det inte.
Vi måste verkligen sluta skämmas och känna skuld! Skammen över kroppen gör att många inte vågar gå till gymmet eller simhallen, skulden man känner inför familj och vänner när man bryter ”ett löfte” måste sluta här och nu!
Vi har inga som helst skyldigheter inför andra än oss själva! Vi ska inte behöva hitta på usla bortförklaringar, den energin man lägger ner på bortförklaringar bör man istället använda till att fundera på varför man vill bortförklara. Varför man inte vill just där och då.
I går var en sådan dag. Jag skulle gått och dansat. Det blev inte så.
Jag valde att göra en ”ren” planering för denna veckan.
Dagarna är uppbokade men känns som att det finns luft i alla fall.
För er info, jag har INTE fått stryk!
jag har rockat rockring!
Ett tips! LÄS INSTRUKTIONERNA FÖRST!
Det står klart och tydligt att börja försiktigt. Mmmm eller så gör man INTE det! Inte om man heter Lotta. Nädå, hon rockar på för det var ju så kul, och ringen stannade uppe!
GÖR INTE SÅ FÖRSTA GÅNGERNA!
Lyssna på ALLA tips och råd ni får av vänner, tidningar, böcker och i instruktionsboken! Rocka max ett par minuter dom första gångerna annars får ni blåmärke!
Men jag kan säga att det är grymt bra träning och jag har fått med mig hela familjen + vänner att rocka!
Är ni intresserade av att börja rocka så finns det billiga på XXL. Jag har 1,2 kg.
Det blir som rockringar på vattnet!
Mie skrev så bra kommentar i går till mig. (Samma Mie som gav mig ordet Livsstilsförändring! )
Vi kommenterade varann så där när man berömmer varann och berättar för varann hur bra man är.
”du är bäst, nä du är, nä det är du som är, nä du är…..Å du, sjukt bra jobbat…Tusen tack Mie! Det är ni som inspirerar mig!…Å du gör detsamma till oss andra Lotta… 
och så avslutar Mie med - Snacka om positiva ringar på vattnet.!”
Och det är PRECIS så det här. Jag bloggar, ni ger mig beröm, jag får mer motivation och inspiration, jag bloggar ännu mer, någon berättar att nu jäklar ska dom börja med en förändring för jag har motiverat dom, vilket motiverar mig mer!
i går så la ShapeUp Club upp blogginlägget om mig på sin Facebooksida. Det var lite pirrigt för jag veta att en eller annan kanske ogillar…ja inte vet jag men i alla fall, kommentarerna lät inte vänta på sig och det var endast tre kommentarer av alla som inte gav positiv respons.. Det var: sötare tidigare, Mah. Är vi är säkra på är samma person? alltför överdriven, och Det visar att det är aldrig samma person, och väger inte 74 kg!
Jag tog absolut inte illa vid mig av detta, men visst är det ändå lustigt att man istället för att ge kred måste hitta något att klanka på? Det ger inga ringa på vattnet.
Med en positiv inställning kommer man inte bara långt utan hela vägen!
Vad gör man när man har slut på ursäkter?
Jo man stänger av klockhelvetet som ringer och masar sig upp ur sängen för att klä på sig träningskläderna hur mycket man än ovill!
Jag har fått ändra lite på veckans träningsschema så i går kväll bestämde jag mig för att vara på gymmet halv 6 i morse.
Det ville INTE min hjärna och det ville INTE min kropp.
För det första hade både kropp och knopp fått sova för lite och för det andra ville jag inte!
Men det är ju inga problem för då är det ju bara att leta fram någon av mina gamla ursäkter som jag packade ner för ett år sen. Nä visst ja, jag slängde ju bort den kartongen i och med att jag inte skulle behöva dom mer.
Jag tittade mig själv djupt i ögonen och sa ”Lotta, jag lovar du kommer att ångra dig så om du inte går till gymmet som du har bestämt dig för”. Jag stirrade tillbaka och sa ”Bitch” och gick jag upp.
Klockan 6 var jag på gymmet!
Det var väl inte det mest effektiva pass jag gjort på grund av löpningen från i går som kändes rejält i ben och rumpa men jag körde ändå i 90 minuter ordentligt.
Hade jag ångrat mig om jag inte gått? Nja, ånger är något jag tycker si så där om men visst, jag hade varit besviken på mig själv.
Nu så här 7 timmar senare så är jag grymt nöjd och undrar vad i hela fridens jag höll på att bråka om i morse. Tur att jag gav med mig till slut. Vet inte hur det hade slutat annars. Jag kan vara rätt enveten. Men det är å andra sidan jag oxå och det var det som fick i väg mig. Klapp på axeln! 
Har registrerat min mat i tre dagar nu i min ShapeUp Club app. I måndags övertrasserade jag mitt konto en aning då jag träffade min väninna i stan på en bit mat och lite vin men annars så ligger jag grymt bra till. Ju mer jag tränar desto mer får jag äta så egentligen är det inte så svårt att motivera träningen.
En fördel är att jag kopplat min ShapeUp app till min Runkeeper app så jag har full koll på inkomster och utgifter!
I morgon bitti ska jag upp och morgonsimma! Och det är INGEN idé att jag bråkar för jag ska upp! Får försöka lägga mig i tid i kväll. (Hahahaha! Den var ju kul! )
Usch, jag behöver gå ner 3-4 kg!
Har ni också stött på dom dära??? Dom är smala små räkorna som klagar över nått kilo hit eller dit, dom där som nyper sig lite lätt i magen, stönar, himlar med ögonen och säger ”ÅÅÅ så tjock jag är! Jag behöver verkligen gå ner 3-4 kg! ”
När jag vägde som mest log man lite när man hörde den där kommentaren samtidigt som man bet i hop och försökte framkalla alla Voodoobesvärjelserna man lärt sig från filmer.
Hur kan dom vara så fräcka och stå och beklaga sig över ett par kilo???
Om ni nu ska göra en voodoodocka av mig så skulle jag uppskatta om ni kan göra håret i vitt garn och inte knallgult.
Jag börjar närma mig mitt mål. Jag har satt upp ett som inte är allt för långt borta. Det handlar om 3-5 kilo i nuläget men det är inget som är hugget i sten och det får ta den tid det tar. Jag har ingen slutdatum. Men jag lovar och svär jag kommer INTE stå och nypa mig i magen!
När man har +20 kilos övervikt så känns det så kan det kännas hopplöst, oövervinnerligt och fruktansvärt orättvist och jag har då alltid varit avundsjuk på alla andra som ”bara” har 3-4 kg. Riktigt avundsjuk. Stackars stackars mig har det verkligen varit. Fast…nu är det ju ändå så att jag tyvärr tillät mig själv att nå dit. Jag kunde tagit tag i det tidigare. Om jag bara förstått. Men men, då är då och nu är nu och min övervikt har inte hindrat mig från att leva livet och ha roligt. Nu gör jag det bara dubbelt så ofta och dubbelt så fort. Lever livet alltså!
Frågan är…kommer jag känna mig som en av ”dom dära” ?
I vilket fack är du placerad?
Vi svenskar är otroligt lustiga egentligen. Har ni tänkt på hur vi sätter etiketter på allt och alla och hur vi placerar in varann i olika fack?
”Hej, jag heter Stina och är fd. alkoholist”
”Hej, jag heter Åke och jag är homosexuell”
”Hej, jag heter Lotta och jag är före detta fet!”
Jag är ju dessutom mer än fd. fet, jag är ju även extrovert, fd. rökare, fd. jojobantare, fd. vilde i min ungdom, fd. skolkare, hmm.. undrar om jag inte är fd.sängvätare som barn eller fd. tumsugare oxå?
Vi är även fenomenala på att snoka reda på ålder och jobbstatus på varann så fort man springer på en ny bekantskap.
-Jamen vaddå, om någon bitch ser snyggare ut än vad jag gör så är hon säkert yngre än vad jag är och då vill jag ju ha det bevisat! Jo serru att så kan det va och jag säger inte att det är fel för jag har själv varit -med betoning på varit likadan.
För mig spelar det ingen roll om man är fd.något eller om man är nu.något, alla har lika värde.
Hur länge ska vi hålla på och presentera oss med en etikett och när slutar man vara en före detta?
Kommer jag alltid ses som före detta tjockis eller kommer jag någon gång bli ”bara Lotta”?
När folk pratar om mig (vilket jag vet att folk gör :/) säger dom då ”jamen du vet Lotta, hon som var så tjock och har gått ner 30 kilo” eller kommer dom säga ”jamen du vet, LOTTA !”
Hur det än är så skäms jag absolut inte för min historia! Den har format mig till den jag är idag och med facit i hand var det kanske inte rätt lösning från början men i slutändan så blev ju svaret rätt!
Nu är min ambition och önskan att få förmedla det jag har lärt mig så här långt. Jag gör inte allt rätt och jag kan inte allt perfekt men jag tror på det jag gör och jag söker alltid kunskap först.
Att få vara en motivation motiverar mig mer än något annat och jag vet att vi tillsammans kan lyckas med vad vi än företar oss.
Om JAG ska placeras i fack då får ni allt leta efter en större byrå!
Dag 22- Förstasidesnyhet! -6 dagar kvar
Jag är en riktig svamp! Jag suger i mig vad enda artikel om kropp, hälsa, träning, diet, mat och må bra artiklar som finns i alla tidningar.
Och det finns verkligen en uppsjö av hälsotidningar och artiklar i ämnet. Speciellt efter helger som jul och nyår eller efter semester så är det första sidesnyheter ”SÅ GÅR DU NER 10 KILO PÅ 10 DAGAR!”
Glada i hågen köper vi tidningen för det blev kanske liiiite mycket ris a la malta och julskinka eller en och annan semesteröl för många.
Vi köper träningskort, medlemsskap på gymmet, vi går till viktväktarna och vi har ångest!
Vi behöver inte bli av med kilo i fett, vi behöver bli av med kilo i ångest!
Hur korkat är det inte att sitta och äta godsaker, för mycket mat i 2 veckor och EFTERÅT ångra sig och tänka ”ja det var ju dumt”.
Mitt tips är att istället för att kasta ut 1000-tals kronor på bantningskurer och träningskort som endast kommer användas som bokmärke är att betala dom pengarna till en psykolog istället. En psykolog som kan tala om för oss att, ja det är okej att unna sig godsaker men inte svulla. Ja det är okej att äta lite mer än man behöver men rör på dig. Du måste betala i motion för maten du äter. Finns en bra artikel i Wellness Aftonbladet som handlar om att ta kontroll.
Förr hade jag konstant ångest så fort jag åt. Idag ångrar jag inte så mycket som en tugga. Jag gör ett val och jag står för det. Ångesten har fått flytta hem till latmasken och jag bad dom att inte skicka flyttkort!
Idag är det träning på gymmet som gäller. Har inte varit där sen i fredags och att jag skulle längta dit, det kunde jag väl aldrig tro när jag började men det gör jag!
På måndagar är det ofta väldigt mycket folk på gymmet. Då kommer helg-svulla-ångest-gänget ner och svettas. Fasar lite för hur det blir i januari. Då får man väl gå och träna på nätterna för att få plats men vem vet! Det kanske är kul! Tror faktiskt jag ska testa det bara för att!
Over and out dag 22!
Gratis är gott men dyrt!
Och så har reptilhjärnan slagit till igen.
I fredags var jag på AW med mina goa tjejkompisar och vi gick till Engelen. Anledningen var att jag hade sett en annons på deras facebooksida. GRATIS MAT!
Japp, AW öl för 29 kr och gratis Tacosbuffé stod det på deras AW meny och det kan man ju bara inte tacka nej till. Sen är ju Engelen ett grymt skönt ställe i sig så bättre kan det ju inte bli.
Buffén står uppdukad i baren och goaste bartendern hivar ut öl på löpande band för 29 kr. Frid och fröjd men jag kan ärligt känna att känslan av snålhet ligger som ett moln över en när man går fram till buffén men som jag skrev gratis är gott men ack så dyrt!
Det är väl ändå ren och skär dumsnålhet som slår in? Även om det hade kostat 350 kr så hade jag ätit massor för att tjäna på det och det enda jag förlorar är kampen emot kcal.
Undra om jag någonsin kommer att tänka smart i situationer där jag utsätts för frestelse?
Nåja, i am working on it. Eller inte. Jag har ju faktiskt inte en aning om hur jag ska lyckas gå förbi en rea eller äta buffé utan att överkonsumera.
Det enda som hjälper emot reptilhjärnan är nog lobotomi.
En sak är jag i alla fall glad över och det är att jag inte bor i USA och är en fet b-kändis.
Har precis tittat på Celebrity fit club där bland annat Kevin Federline, Bobby Brown och Sebastian Bach kämpar emot sin övervikt.
Mitt tips är: Skicka dom först till en psykdoktor!
Dom dricker, slåss med kameramän och har en jävla attityd emot varann och jag har otroligt svårt att se att dom ska med hjälp av varann lyckas gå ner i vikt utan att gå upp igen. Jag menar, en fd baywatchbrutta dricker minst 2 glas vin innan invägningen, K-fed och hans ex. innan Brittan tävlar emot varann i varsitt lag. Den ena vet inte vad känslor är och den andra har inte kommit över sveket eller varför inte mr. Brown som hellre kommer med smarta kommentarer som ”kiss my fat brown ass” och sover istället för att försöka ta tag i sitt liv.
Då är jag hellre en schidzad medelsvensk bloggande blondin med en reptilhjärna som gärna tar ett glas vin men också gärna numera tar en träningstur!
Förra veckan var ”tuff” med aw, arbetsdag med middag, födelsedagslunch och oplanerade måltider. Så denna vecka kommer jag vara lite tuffare emot mig själv både vad det gäller mat och träning.
| Dag | Middag | Träning |
| Måndag | Bulgursallad med färsbiff och Tzatziki | Powerwalk |
| Tisdag | Krämig lättlagad kyckling | simma |
| Onsdag | buffé / Personalfest | gymmet |
| Torsdag | Enkel pastagryta | Vila |
| Fredag | Hemmagjord pizza | simma |
| Lördag | Fläskfilégryta | Powerwalk |
| Söndag | Hemmagjord tomatsoppa pizzabullar | Vila |
Nu var det kanske någon som var uppmärksam på onsdagen…buffé men jag är rätt trygg i vad jag ska äta då jag varit med och planerat festen.
Mmm…Medium!
Ibland är man verkligen logisk!
Som när man handlar kläder och skor på rea. OJ vad man sparar pengar! Jag menar, man måste ju verkligen ha dom där svarta stövlarna för man har ju inte just den modellen utan bara 5 andra par svarta stövlar. Och att man sen handlar dom för halva priset är ju en sån vinst att det finns inte. Och om man dessutom sen till det råka hitta en snygg jeanskjol, strumpbyxor och en läcker tröja som passar till men inte på rea så har du ÄNDÅ gjort en vinst för det passar ju ihop med stövlarna som du sparade pengar på!
Sen kommer man hem och visar upp sitt fynd. Det första man gör när man tar fram kläder och skor det är att tala om att det var ju på rea. Sen drar man gärna av en liten slant på priset, dessutom lägger man hälften av kläderna längst in i garderoben för att ta fram vid senare tillfälle då man säger ”den här gamla trasan, den köpte jag för läääänge sen”. Att sen min man VET att jag gör så och jag VET att han VET gör ju hela denna procedur ännu mera logisk och kostnadseffektiv.
Och här kommer då ännu lite mer logik! Jag hittade en kjol i går och tar med mig både storlek 40 och 42 in i provrummet. 40 funkar om än kanske 2 kilo för liten men det är ju snart åtgärdat. Går till kassan, betalar – glad i hågen för att det är ju storlek 40 och den är sjukt snygg, men på vägen ut hittar jag samma modell men i svart jeanstyg och det var ju den jag ville ha! Tar storlek 40, springer till kassan och byter och ska hem och visa… DÅ ÄR DEN FÖR LITEN!!!
Allvarligt! 
Samma modell, bara annat tyg och storlek 40 passar i ena men ser ut som hej kom och hjälp mig i andra. Vad gör jag då?? Jo jag vägrar köpa den! Det blir retur direkt och jag tänker INTE ta storlek 42! Näpp, icke sa nicke, Punkt!
Logiskt så in åt bängen eller hur?
Men jag vill inte ha 42 längre! Jag har ju 40 (31 i tum som faktiskt är 40/42 i jeans men det är 40/42 och inte bara 42!) i byxor och medium i tights. Tjurig, ja det är jag men jag har gått ner 25 kg och jag vill njuta av det genom att gå i affärer och titta på normalstora kläder.
Fast vad är normalt? I vissa kläder får jag inte ens in underarmarna i en tröja storlek L och i vissa modeller drunknar man i storlek M. Sen har vi europeiska, franska, Amerikanska storlekar och vi har storlekar för jeans och en egen tabell för kavajer och för klänningar sen finns det BH storlek och mått och …suck!
Den svarta sopsäcken finns bara i one size!
Ursäkta att jag är sen men röven fastnade i soffan!
På allvar alltså! Var har tiden, motivationen och mitt jävlar-anamma tagit vägen?
Det är inte det att jag inte vill träna och blogga, det är snarare mer så att jag ”glömmer”.
Tyvärr är foten är fortfarande öm och svullen efter ledbandsskada men herregud! Jag har X antal andra leder, muskler och ben jag kan röra på men gör jag det? Nä! Och blogga gör ju inte ont i foten att göra direkt…
Jag tror det handlar lite om att jag tycker att det är tråkigt att jag inte kan gå ut och gå, eller värma upp på bandet på gymmet, eller att jag inte kan simma 1000 meter 2 dagar i veckan och då blir jag som en sur liten unge som inte får som hon vill. Det är lite allt eller inget just nu.
Tror jag ska tjura ett par dagar till sen ska jag ha ett allvarligt snack med mig själv för det här liknar ankskit just nu.
EN sak är i alla fall väldigt bra och det är att vågen visar +-0. Jag gör matlista, jag väger, mäter och räknar var enda liten kalori just nu. I går hade jag 13 kcal över när dagen var slut. Fortsätter jag i den takten så kan jag gå ner 1 hg innan veckan är slut
Och ja, jag registrerar fortfarande allt i min Shapeup Club app.
Förr var jag lite manisk och det var super noga att det var RÄTT produkt jag reggade. Jag kan säga att google fick jobba hårt om en vara inte fanns och det gick till och med så långt att jag gick ner till affären för att kolla på just ett visst varumärkes innehållsdeklaration. Det skiljer ju nästan 11 kcal på coops och eldorados krossade tomater.
Finns inte en vara idag så kan jag googla men annars tar jag den som är mest likvärdig.
I veckan ska vi äta:
Måndag Zucchinipasta med kassler
Tisdag Köttfärsgryta med chorizo och potatis
Onsdag Fiskgratäng med potatismos
Torsdag Tomatsoppa
Fredag Krydddoftande fläskkarré med mango chutneysås eller Vitlökskryddad fläskkarré med ratatouille. Båda låter ju så goda!!
På lördag blir det Tacos och på söndag gamla vanliga veckans pasta!
Om du är intresserad av något recept så tveka inte att höra av dig!
Är du långsint ditt j-a fetto?
Japp! Tydligen!
Ja, alltså inte jag! Utan mina fettceller! För många år sedan hörde jag att kroppen minns hur gött det va att va fet så den gör allt för att nå högsta tidigare uppnådda vikt igen. Källa till denna information fick jag av en person som hade utbildat sig i näringsfysiologi (eller nått sånt) på Karolinska institutet.
Dessutom berättade han att det tar 7 år för kroppen att acceptera den nya vikten!!!!!!!! Va i helvete! Så i 7 år ska mina fettceller göra ALLT dom kan för att bli feta igen medans lilla knoppen säger ajsing bajsing ??!!?? Livet är bra orättvist ibland. Jag som knappt kan komma ihåg vad som hände i går ibland.
Kroppsminne kallas det! Har även hört intelligent kroppsminne. Nu ska vi se…-Är du dum i hela cellen eller???!!!
Hur kan man kalla det intelligent om den minns 7 svåra år och övervikt istället för sund livsstil och hälsa?!
Kan inte kroppen minnas hur jag såg ut typ när jag var smal?!
Vad händer då med fettet när man går ner i vikt?
Jo, det förbränns i en process som kallas lipolys. Då bryts lagrat fett upp i fettdroppar och förs ut i blodet. Där tas det upp av lever och muskler. Detta innebär alltså att fettcellerna krymper, men minskar inte till antal vid viktnedgång.
En betydelsefull faktor för fettvävens funktion är hur fettcellerna ser ut (storlek och antal). Vare sig man är smal eller fet så kan man ha många små eller få men stora fettceller. De med många små celler har lätt att bli feta medan de med få stora fettceller har lätt att få vanliga sjukdomar som sockersjuka och blodfettsrubbningar. Källa: Vetenskapsrådet
Sammanfattning:
Du förlorar fett men fettcellerna ger inte upp och när du återgår till ”normalkost” är det fettdepåerna först och främst som fylls på. Det tar dessutom ca 7 år för kroppen att glömma din toppvikt och lika säkert som amen i kyrkan så kommer
Känns som att jag och min kropp inte kommer vara dom bästa vännerna dom närmsta 7 åren.
Finns det då inga sätt att påverka fettcellerna? Forskningen som bedrivs idag kretsar i stor utsträckning kring de hormoner som styr aptiten. Man hoppas kunna uppfinna ett läkemedel som stänger av kroppens hungersignaler till hjärnan och få oss att äta mindre. De läkemedel som hittills har tagits fram brukar delas in i tre kategorier. Mediciner som ska få oss att äta mindre, mediciner som ska öka förbränningen och mediciner som ska få tarmen att ta upp mindre fett. Inget av dessa piller fungerar särskilt bra. 
Här kommer min helt ovetenskapliga idé! Bastu! Hög svettning ger dig ökad kaloriförbrukning. (Fett smälter ju i stekpannan så det måste ju funka?! )
Hjälp! Beach 2012 är ju redan här!
Det gick liiiiite väl fort måste jag säga! Nej nej jag klagar INTE på vädret! Det är sagolikt, underbart och helt fantastiskt men med fint väder kommer korta kjolar, shorts, t-shirts och linne och DET är minst sagt ångestframkallat!
Men i år har jag bestämt mig. Detta är jag här och nu!
Jag tänker inte gömma mig i vassen, jag tänker inte klä mig som en luffare för att dölja valkarna och jag tänker inte ursäkta mig. Det har jag gjort nog!
Nu flödar tidningarna över av ”Så enkelt får du den perfekta strandkroppen” artiklar.
Newsflash! Det ÄR inte enkelt! Och en fråga, vem bestämmer vad som är en perfekt kropp?
Nog om tidningarnas tråkiga artiklar! Lika säkert som Amen i kyrkan kommer det snart artiklar om otrohet, sommarens alkoholvanor och sex oxå.
Min planering fortsätter! Todo, motion, mat och mål! Det är mycket att hålla reda på när man ska packa promenadskor, simkläder och cykelpump, sund och bra mathållning och även hinna med vardagsbestyr.
Men jag är nöjd med min papperskalender. Den skriver jag ihop på söndagen och fyller på under veckan och det funkar väldigt bra. Helt plötsligt behöver jag inte känna stress över mat eller motion när jag ska hinna och jag ser i förväg när jag ska bort på äventyr och vad jag får planera in för middag då.
Om du vill får du gärna ladda ner min vecko-MÅLs-kalender.
Sen vill jag tipsa om Stockholm stads cykelplanerare. Med hjälp av den hittar jag nya roliga cykelvägar.
Som ni kanske märker gillar jag att planera och organisera och ha lite ordning på mig själv och x-tra roligt är det när man i slutet av veckan kan konstatera att jag orkar, det är kul och jag mår kanon!
Hade jag visat mig själv den här kalendern för 5 månader sedan hade jag nog vänt om och sprungit 
