Bloggarkiv
Tänk vad ett ~ O ~ kan ställa till det!
Möjligt – Omöjligt, Inspirerad – Oinspirerad, Motiverad – Omotiverad…
Ett O kan göra många kilos skillnad.
För mig kändes det ett tag Omöjligt att stanna under 70-kg strecket men i stället för att låta det där O.et bli större så valde jag att radera det och göra min målsättning möjlig. Och här är jag, på 69 kg sidan sedan 5 dagar tillbaka. 
”Du är så otroligt motiverad, jag kan inte jag har inte ork” ”Usch tänk om man hade din karaktär…”
Jag har också varit där när jag tyckte allt var omöjligt, hopplöst, utan framtidsutsikter och så vidare men vet ni vad, det handlar om HUR mycket man vill!
Vill man så kan man!
I går kände jag mig som killarna på bilden. 
En vän kom och bad om hjälp. ”Lotta, nu MÅSTE jag gå ner 5 kilo”
Vi pratade i drygt en timma och jag tror jag skrämde skiten ur henne för hon har checkat in på gymmet 2 gånger redan och skickat rapport-bild på maten. 
Jag har även kommit i kontakt med ett par andra som bett om min hjälp och för mig är det otroligt stort. Mitt mål är att bli Hälsoinspiratör så jag är otroligt taggad och ser fram emot att få följa tjejerna på sin resa.
Nu drar vi i gång ”Jaga kcal’s Boot Camp!” och raderar alla O vi hittar och driva latmaskarna på flykt.
En rätt intressant diskussion uppstod här om dagen i en grupp jag är med i på Facebook där en kände att det gick rent åt fanders och tips och råd haglade. En hel del av tipsen var av karaktären ”ja jag förstår då rakt inte varför man ska hetsa, tokträna, räkna kcal, jag passar minsann på att njuta och må bra samtidigt som jag går ner i vikt.”
????? Jag njuter mer än jag någonsin gjort tidigare, jag mår så grymt bra så hade jag mått bättre hade jag blivit odräglig och jag ÄLSKAR att tokträna, räkna kcal och jag har KUL!
Så jag vill här och nu krossa alla idéer om att bara för att man håller strikt diet, tränar, tackar nej till semla och alkohol så lider man inte! Snarare tvärtom! Jag har lärt mig älska livet och mig själv på ett helt annat sätt idag än tidigare!
Adepter: Det var första lektionen i Boot Camp! Nu kör vi!
Dag 16- Jag räknar inte! -12 dagar kvar
Det är helt otroligt! Kroppen är så inställd på att träna så nu den går av sig själv. Jag behöver varken planera, skriva upp i kalendern eller boka in träning. Den bara gör det. Tänk om den kunde göra samma sak när det gäller att städa och tvätta.
I morse gick kroppen till simhallen och simmade 1000 meter i ett rasande tempo. Tror det är tävlingsmänniskan i mig men jag ger mig den på att ingen får simma om mig så det är bara att ta i.
Kan ärligt säga att det är dom bästa egentid-stunderna på hela veckan när jag går till simhallen. Ibland simmar jag lugnt och ibland fort. Ibland 2000 meter, ibland 1000 meter men framför allt släpper jag alla tankar och räknar bara antalet längder. Efter det brukar jag sola, annars kan man basta, ta en lång härlig dusch, ta en kaffe och sitta och göra sig i ordning. Lite som på ett spa. Man kan ju alltid testa EN gång.
I eftermiddag blir det styrka på gymmet med koncentration på Core och
Core betyder ”kärna”, och core-träningen inriktas därför främst på övningar för kroppens mittparti. Dessa delar är centrala för att skapa balans och styrka i kroppen, något som är bra för såväl hållningen som för att hålla kroppen stark och skadefri. En träningsform för att undvika ryggproblem mm.
Jag brottas fortfarande med min dåliga hållning, posture-sele, bäckenförskjutning, axelrotation och putmage. Att det ska vara så svårt att få en snygg och bra hållning. Känns som om jag och min kropp är lite oense om vilken hållning jag ska ha. Men envis som jag är så vet jag att jag kommer vinna i slutändan!
Jag fick frågan om jag fortfarande räknar med ShapeUp Club appen. Nej, det gör jag inte men jag använder den för att hålla koll på vissa nyheter i matdisken.
Jag rekommenderar fortfarande appen, den är ett otroligt bra hjälpmedel och när man lärt sig att ta kontrollen så har man den som ett stöd. Så ShapeUp Club appen kommer alltid finnas i min telefon!
Dag 16 är här med arkiverad men för den delen inte slut!
I dag pratade jag med Sirpa-Lisa!
Som vanlig var det kö till simhallen i morse. Kön består till 75% av Sirpa-Lisa och hennes pensionärsgäng. 25% är elitsimmarna som inte duschar innan dom kliver in i bassängen och som abonnerar två banor av total 8. De övriga 5% är jag och ett par nybörjare (Stackars dom!). Jag har alltid stått lite åt sidan av den kön. Man vill ju inte stöta sig med någon. Jag lärde mig tidigt att alla har sina platser i kön, alla har sina skåp i omklädningsrummet och alla har sina duschar! Om man råkar störa ordningen så är man rökt! Då kan man lika väl hoppa från kanten. Det är kört. Dom kommer frysa ut dig tills du står ute i en snödriva utelåst mitt i vintern.
Förr var Sirpa-Lisa och panschisarna mitt största irritationsmoment. Inte för att dom simmar långsamt, utan för att dom helt plötsligt, mitt i simlängden stannar och börjar prata med varann! Och dom pratar gärna om oss andra simmare. Hur mycket vi skvätter, plaskar, tar plats, parfym, duschar eller duschar inte innan dusch och så vidare.
I dag är dom en del av bassängen precis som vilket fartgupp som helst i vägbanan. Dom har ju lika stor rätt att vara där som jag har, så i stället för att bli irriterad ler jag lite försiktigt och kör en omsimning. Det funkar det med.
Idag när jag varvade Sirpa-Lisa för 9.de gången råkade jag skvätta vatten på henne. VE OCH FASA! Jag visste att om jag inte snabb sa något så var det kört! Jag kände hur svetten börja tränga fram men det var bara att ta tjuren vid hornen.
Jag tittade på henne och sa ”Förlåt mig!”. Sirpa-Lisa tittade på mig och sa ”Ingen fara, det är så lätt hänt så!” och så log hon!
Ni som har läst om Sirpa-Lisa tidigare i bloggen ni förstår hur stort detta var! Isen var bruten, jag kommer inte hamna i snödrivan och nästa gång vi ses i duschen så kanske det kommer ett ”god morgon”…eller är det att gå för fort fram? Jag vill ju inte förstöra den sköra relationen. God morgonen kanske är bättre att leverera i kön?
Hur som så var det så otroligt upplyftande så jag ska göra om det i morgon igen!
Ja, inte skvätta ner Sirpa-Lisa alltså utan gå och simma. För simning har alla fördelar!
- Allsidigheten.
- Du använder kroppens alla stora muskelgrupper.
- Tyngdlösheten = Minimal belastning på leder och ligament. (Under ytan väger vi bara tio procent av vår normala kroppsvikt)
- Minimal/obefintlig skaderisk. (Om man inte råkar göra sig ovän med någon i bassängen vill säga)
- Hjärtat trimmas. Pulsen blir ca 10–15 slag lägre i vatten än på land. Hjärtats slagvolym, och syreupptagningen, ökar eftersom mer blod pumpas ut per slag.
- Ökad fettförbränning. När stora muskelgrupper aktiveras under lång tid, och ofta, bränns också mer fett.
- Slimmar kroppen.
Om man sen vill öka på träningen lite kan man använda redskap som simfenor, bensparksplatta och handpaddlar som finns att låna i dom flesta hallarna. Eller så tar du Sirpa-Lisas dusch.
Ses i bassängen i morgon bitti!
Förstoppning!
Hur jag än pressar så går det bara inte! Jag kan inte komma på någon fyndig bloggrubrik idag!
Dessutom känns det som om jag bara upprepar mig i inläggen -”Å vad roooooligt allting är-arslet har fastnat i soffan-himlars vad det går bra nu-spik i foten-guuud vad jag kan!”
Kan det vara så att jag har hittat rätt spår nu efter att ha kört fel halva livet, (nä jag har fortfarande inget körkort!) och då finns det egentligen inte så mycket mer att skriva om än just ”Å vad roooooligt allting är-arslet har fastnat i soffan-himlars vad det går bra nu-kan nån dra ut spikjäveln ur foten-guuud vad jag kan!”
Om ni läsare har några som helst tankar eller idéer eller tips eller råd att komma med (läs:HJÄLP!) så mottages detta tacksamt.
Nu till nått helt annat!
Har ni facebook? Det har ju jag. (säg var jag inte finns inom social media 
) I början delade man med sig av var och vart enda nageltrång ,bilder på glada barn till att dela offentliga bråk med vänner. Idag är vi lite mer nyanserade.
Tonen är lite lättsammare, vi skriver nästan bara om positiva saker som semester, hur bra man har det, sol eller så skriver man om hur sjukt dåligt man har det med ironi. Vad som är ironi eller inte får man själv klura ut men det är endast 17% av den svenska befolkningen som vet vad ironi är så ni kan ju tänka er själva…
I alla fall så läggs det upp bilder på fet mat, bullbak, tårtor, chips och vin och gärna med en check kommentar om att ”Vik hädan LCHF här kommer FFF-freaking-fat-friday eller HCMF-High carb-more-fat.
Nu är min fråga, gör man det för att man skiter i hälsan och anser att det är helt ok att missköta sig? man försöker vara ironisk? man orkar inte med alla hälsoprofeter eller dom som lyckas? eller är det bara för att man egentligen innerst inne har gett upp och försöker skämta bort det?
Om man inte anser att övervikt är ett problem så helt okej!
Om man försöker vara ironisk så kanske man ska tänka på dom 83% som inte fattar ironi.
Känner man däremot hopplösheten – målet är för stort jag kommer inte klara det – så hjälper det dig inte att försöker skämta bort det. Jag tror verkligen inte att man mår bättre av det även om humor, skämt och skratt är en bra medicin för mycket!
Jag har alltid varit klassens clown vilket har gjort att det varit lätt att skratta åt sig själv och skämtat om övervikt men jag kan idag ärligt säga att jag mådde skit just dom gångerna det hände.
Skratta med mig inte åt mig brukar man säga men det är inte lätt att veta när ”offret” själv skrattar.
Herregud vad vi är komplicerade varelser egentligen. Känner lite som att vi behöver gå i gruppterapi allihopa just nu för nu blev det lite djupt.
Avslutningsvis så måste jag bara fråga. TENNISPASTA?! Allvar?!
Finns det verkligen INGA gränser för vad dom försöker lura på oss konsumenter???
VARFÖR gör man pasta i form av tennisrack? Är det för att vi ska leka med maten -som vi har lärt barn i alla tider att man inte ska göra- och ge fan i att äta eller för att marknadschefen på producenten kanske heter John McEnroe?
Känner verkligen att jag bara MÅSTE hem och koka pasta, ärtor och servera det på en pestobädd. mums!
Och här avslutas dagens microlax och med detta önskar jag er alla en rolig och smaklig fredag!
Dags att kliva ur garderoben…
i en helt ny uppsättning kläder!
Jag hade tänkt vänta tills jag hade nått min bra-vikt men jag hade ingen lust att gå i förra höstens gamla hus a storlek 46-48.
Så jag har sett mig nödbedd att köpt mig lite nya kläder. 
Verkligen tråkig uppgift, eller hur?
Och idag tog jag steget fullt ut och klädde mig i ett par nyinköpta (icke stretchmaterial!!!) ormskinnsmönstrade byxor! Dessutom i en tröja som slutar i skärphöjd. Till det blev det ett par nyinköpta högskaftade Doc Martin kopior.
Var helt övertygad om att grannen skulle ringa brandkåren och att jag skulle orsaka seriekrock när jag kom cyklande i denna utstyrsel men icke! Inte ett pip! Inte ett zipp från nån!
Det hör tydligen till vanligheterna att tanter på 45+ går omkring i tajta ormskinnsbrallor. Och här trodde jag att jag revolutionerade modevärlden! Kanske är så att man inte riktigt hänger med i modesvängarna. Jag som varit övertygad om att svart sopsäck alltid är mode. Det döljer ju valkarna bra i alla fall.
Nåväl här står jag nu och tittar mig i spegeln och inser att tanten rockar ju! 
Min nya hovleverantör heter Bonprix och deras sloga är Bonprix, it’s me! och det är det verkligen. Dom har kläder i alla storlekar former och modeller men dessvärre har dom slut på sopsäckar i sortimentet.
För hur det än här och hur mycket man än väger så har man rätt att klä sig snyggt! Varför ska överviktiga inte kunna klä sig modemedvetet och läckert? Bonprix har tagit in härliga Maite Kellys XXL kollektion i sitt sortiment men dom har även ett stort utbud av lite mer ”vanliga” kläder för storvuxna och jag tycker det är fantastiska priser dom har!
Denna vecka har varken blivit hackat eller malet när det gäller planering och schema.
I måndags var jag på möte så till middag fick det bli resten av lunch kycklingen med Tzatziki.
I går tisdag hade min man svängt ihop en spagetti och köttfärssås i mellan tvätt och dammsugningen (jamen visst är han väl fantastisk????)
I dag onsdag då är det hockey på hovet i kväll så jag tror det blir att kasta in lite kycklingklubba i ugnen och till det ta lite tzatziki och baguette.
Som ni märker har jag en otroligt bra och planerad kosthållning fast det går i bara farten.
I morgon torsdag tror jag att jag ska lägga manken till och göra Sesamwokad biff. Galet gott och väldigt kalorisnålt.
Här bjuder jag på receptet:
Ingredienser till 2 port:
250 g lövbiff /274 kcal
2 st morötter /111 kcal
1 röd paprika /55 kcal
1 gul lök/ 16 kcal
1 tsk olja / 44 kcal
2 msk soja / 58 kcal
2 msk oystersås /50 kcal
2 msk pressad apelsinsaft/ 10 kcal
1 msk tomatketchup/ 10 kcal
2 msk vatten
1 tsk majsstärkelse
salt och nymald svartpeppar
1 msk sesamfrön/ 87 kcal
Gör så här:
Skär köttet i strimlor. Skala morötterna, kärna ur och skölj paprikan. Skär i tunna strimlor. Skär också löken i strimlor.
Fräs köttet i en stekpanna. Ta sen upp det och fräs grönsakerna. Lägg sen tillbaka köttet i pannan med grönsakerna.
Blanda soja, oystersås, apelsinsaft, ketchup, vatten och majsstärkelse och rör ner i pannan. Blanda väl så all vätska inte lägger sig på botten. Smaksätt med salt och peppar. Strö över sesamfrön. Servera med råris.
Denna fantastiskt goa rätt ger ca 350-360 kcal per portion.
Jag personligen tycker bara dom där fröna fastnar i tänderna så dom kan man både ha och mista. Och titta där då sparade vi ju in 87 kcal= 43 per portion. Men låt säga att vi gillar att sitta och pilla frö ur tänderna, vad kostar då dagens middag? Äter du kokt ris (en portion 150-175 g=176-205 kcal) till det så blir totalsumman för middagen 526-565 kcal.
Ursäkta att jag är sen men röven fastnade i soffan!
På allvar alltså! Var har tiden, motivationen och mitt jävlar-anamma tagit vägen?
Det är inte det att jag inte vill träna och blogga, det är snarare mer så att jag ”glömmer”.
Tyvärr är foten är fortfarande öm och svullen efter ledbandsskada men herregud! Jag har X antal andra leder, muskler och ben jag kan röra på men gör jag det? Nä! Och blogga gör ju inte ont i foten att göra direkt…
Jag tror det handlar lite om att jag tycker att det är tråkigt att jag inte kan gå ut och gå, eller värma upp på bandet på gymmet, eller att jag inte kan simma 1000 meter 2 dagar i veckan och då blir jag som en sur liten unge som inte får som hon vill. Det är lite allt eller inget just nu.
Tror jag ska tjura ett par dagar till sen ska jag ha ett allvarligt snack med mig själv för det här liknar ankskit just nu.
EN sak är i alla fall väldigt bra och det är att vågen visar +-0. Jag gör matlista, jag väger, mäter och räknar var enda liten kalori just nu. I går hade jag 13 kcal över när dagen var slut. Fortsätter jag i den takten så kan jag gå ner 1 hg innan veckan är slut
Och ja, jag registrerar fortfarande allt i min Shapeup Club app.
Förr var jag lite manisk och det var super noga att det var RÄTT produkt jag reggade. Jag kan säga att google fick jobba hårt om en vara inte fanns och det gick till och med så långt att jag gick ner till affären för att kolla på just ett visst varumärkes innehållsdeklaration. Det skiljer ju nästan 11 kcal på coops och eldorados krossade tomater.
Finns inte en vara idag så kan jag googla men annars tar jag den som är mest likvärdig.
I veckan ska vi äta:
Måndag Zucchinipasta med kassler
Tisdag Köttfärsgryta med chorizo och potatis
Onsdag Fiskgratäng med potatismos
Torsdag Tomatsoppa
Fredag Krydddoftande fläskkarré med mango chutneysås eller Vitlökskryddad fläskkarré med ratatouille. Båda låter ju så goda!!
På lördag blir det Tacos och på söndag gamla vanliga veckans pasta!
Om du är intresserad av något recept så tveka inte att höra av dig!
Upp och hoppa, ligg inte och dra dig!
Precis så studsar jag upp ur sängen på morgonen. Jag hoppar upp, pigg som en lärka och vacker som en nyponros. Jag kastar på mig gymkläder och baddräkt och flyger ut genom dörren…sen vaknar jag av en ilsk signal på väckarklockan och inser att jag snarare är pigg som en sengångare och ser ut som en bulldog men likt den så åker kläderna på och jag snubblar ut genom dörren för att åka och träna KLOCKAN 6!
Nä, så kul är det inte just då och vana trogen känner jag efter i alla tår om jag är friskt. Försöker även intala mig själv att -du ska ju ändå gå ut och gå i kväll kanske så du kan hoppa träningen- men ICKE!
För lönen den får jag när jag 2 timmar senare har tränat klart, duschat och gjort mig i ordning och jag går ut i solen då är det en så vacker norgon så det gör nästan ont och jag lovar det är inte långt till tårar av lycka!
Plågsamt men ack så underbart om ni förstår vad jag menar.
Nu önskar ju jag att alla hade möjligheten men jag vet att det ska lämnas barn, frukost, packa skolväskor med mera men om det finns en liten möjlighet så missa inte möjligheten att träna på morgonen! Ja det är tungt och ursäkterna är lika många som dunen i kudden men gör det! Efteråt kommer ni må så bra!
Bara för att göra det lite lättare har jag beställt en present till mig själv. Glöm inte att man ska belöna sin framgång!.
Jag har beställt en Wake Up Light väckarklocka. Tänk dig att vakna med solen i ansiktet (eller lampjäveln lyser i ögonen 
) Vilken härlig start det måste vara på dagen?!
Det finns bara en liten liten hake. (Hoppas inte min man läser detta 
) men jag ställer klockan 30-40 minuter innan min man ska vakna och han kanske inte riktigt tycker det är lika mysigt, men han får väl blunda då .
5 minuter i rampljuset!
I torsdags i förra veckan fick jag ett telefonsamtal:
”Hej jag heter Kristin, jag är journalist på Expressen, är det du som driver bloggen I Jakten på kcal?”
Där och då kände jag WOW! Det är sååå coolt att bloggen uppmärksammats.
Jag blev intervjuad och det artikeln skulle handla om var viktkollappar.
Under intervjun berättade jag allt jag kunde om appen jag använt och hur sjukt bra den är och att jag tack vare den idag gått ner 23 kg.
På kvällen kom det hem en fotograf. Tanken var att jag egentligen skulle gå och träna men jag kan säga den där fotosessionen var värre än ett pass på gymet!
”Sträck på dig, vrid, leee, håll in, fram med appen, så skrattar vi, jaaa! kom igen, nä händerna på höften, och fraaaam med appen”
Ärligt, där och då var det inte långt från att dom hade en kamera mindre på tidningen!
”NÄÄÄÄdå bilderna blir inte stora utan det handlar ju om appen”
Efter samtal med journalisten igen så lät det nästan som om nja, vi vet inte riktigt när (eller om) det kommer publiceras. Jag hade alltså inte en aning om när eller om det skulle bli en artikel om appen!
Jo tjena!
I går lördag så kommer artikeln.
På löpsedel, framsidan på Expressen och en helsida i tidningen ser man mig flina och det handlade väldigt lite om appens suveränitet och liiiite mer om mig.
Detta får jag se 1 timma innan vi ska träffa vår dotters svärföräldrar för första gången.
Vi sitter i bilen på väg till middagen och min telefon får flipperspel. Den börjar plinga och blinka som bara den. SMS, aviseringar om facebook inlägg och mail. Självklart måste jag kolla vad som händer på facebook….och DÄR rusade blodet raka vägen till ansiktet, magen gjorde 58 volter och hjärtat klappade värre än mina tänder skallra och knäna kändes plötsligt som om dom innehöll gelly. På facebook dyker den ena bilden efter den andra upp på tidningen!
Detta var alltså mindre än 1 timma kvar till middagen där man ska försöka göra ett gott intryck och vara lite ”normal” så barnen slipper skämmas och dessutom försöka lägga ifrån sig mobilen för att umgås.
Jag kan väl sammanfatta kvällen så här : Den var grymt kul!!! Middagen var toppen, sällskapet var härligt kul och dom skrattade gott åt uppståndelsen.
Idag är dagen efter och det är ju kanon för som alla vet går det snabbt i mediavärlden och nyheterna som hände i går minns man inte i dag. FEL!
Naturligtvis var det någon i Göteborg som glömt plocka ner löpsedeln från i går så min vän Jojje var så snäll att fotografera den och lägga upp den på facebook även idag!
Nu kanske nån tänker ”men så farligt är det väl inte” och ”du ställde ju upp”. Det stämmer och nä det är inte farligt och jag har inga problem att bjuda på mig men att hänga på alla löpsedlar i Sverige i storbildsformat får nog vem som helst att få frispel.
Men ni ska veta att jag är glad och oerhört stolt för att jag ställde upp. Artikeln, bilderna och uppmärksamheten har fått mig att se mig själv som jag ser ut och inte som tjocka Lotta.
Jag är också väldigt glad för alla fina kommentarer jag har fått kring artikeln och om jag lyckas inspirera EN person så har det varit värt alla känslostormar senaste dygnet.
Ni som har följt min blogg vet att det är ShapeUp Club appen som jag förespråkar och att jag inte har bantat utan lagt om kost och motion. Och är det nu någon som har den minsta lust eller behöver stöd, hjälp, inspiration eller bara prata så tveka inte att höra av er så ska jag berätta allt jag kan!
Nu ska jag testa lite olika färger på foundation och se vilken som döljer rodnad bäst!
Överviktig eller skitviktig?
Hej, jag heter Lotta och jag är överviktig! Det har BMI bestämt! 
Nu är ju inte jag den som är den eller den som deppar ihop över detta och de facto jag har gått ner 22 kg!
Men är BMI ett bra sätt att säga om man är ÖVERviktig (över vad?) eller NORMALviktig (*host och harkel* men på allvar vem och vad är normalt i dag??!!).
Jag är skitviktig och bestämmer mig för att kalla det för BRAviktig och DÅLIGviktig. Har man hälsoproblem på grund av vikt, hänger det över, har man inte ork, ja då är det ju dåligt?
Känner du att du är dåligviktig så hör gärna av dig för jag finns här som pepp och stöd så mycket jag orkar och kan!
Här är jag! Överviktig!
Mitt tips, stirra inte dig blind på ditt BMI, kolla spegeln!
Jag gör som jag vill!
Jag är ju en sån där envis sak som gillar att ha rätt men jag är den första att säga förlåt om jag har fel!
Jag tror sällan och gillar hardcore fakta!
Jag gick i skolan på den tiden google inte fanns men har genom hårt arbete lärt mig massor.
MEN vem har rätt och vem har fel egentligen???
Är det så att forskare alltid har rätt eller den som ger ut mest böcker? Är det den som kan påvisa resultat eller är det den som väger för och nackdelar och tänker logiskt? Tack vare Wikipedia, google och alla utbildningar och sidor som finns på internet idag så kan man få massor av information men om den är rätt ja det beror på hur grundlig sökning man gör och hur man ställer resultat emot varann tror jag.
Nu har det kommit ett nytt studieresultat:
Längre liv för den som följer kostråd från Livsmedelsverket
Jag som är en sucker for Livsmedelsverket dansar jag av glädje! Den gamla matcirkel och tallriksmodellen is alive and kicking! Livsmedelsverkets kostråd
Tycker mig se en sillabit på cirkeln och det passar väl perfekt till midsommar! Det kommer bli laxtårta, jordgubbstårta och nubbe men denna gången är det jag, familjen och Herr. Måtta så firar tillsammans. B-)
Lyfta skrot!
För mig har alltid ”lyfta skrot” och bodybuilding varit en värld jag haft noll intresse av.
Jag har gjort ett par försök men usch vad jag tyckt det varit jobbigt. Tunga vikter, svettlukt och speglar överallt!
Som överviktig är det o-kul att se sig själv i alla dessa speglar. Tjock, otränad och bara för det så blir man blek med. Man sätter på sig bylsiga kläder för att dölja övervikten och dom gör att man ser ännu större ut. Dessutom svettas man som en gnu för att man har på sig fel kläder och vad händer då? Jo kläderna klibbar fast mot kroppen och visar var enda valk man har.
Tunga vikter som man ska försöka rubba. Hallå! Jag är en svag tjej! Hur tänkte dom när dom gjorde allt så tungt?! Finns det inget lättare?!
Sen ska du göra alla grejer ett visst antal rep på ett visst antal set på ett visst antal grupper på ett visst antal sek med ett visst antal sek vila. PUH! Det kallas grundprincip. Jag kallar det matematik eller hjärnfysik!
Vad hände sen då?! Jo då kom dom. träningsmaskinerna. Jag säger bara TRANSFORMERS!
Jag fattade ingenting! För mig såg varje maskin likadan ut och jag var övertygad om att när jag satte mig så skulle den äta upp mig!
Pinnar, stavar, tyngder och vikter i en enda röra och med en bruksanvisning på engelska. Provade att dra lite här men gav snabbt upp.
Men men, detta är gammalt och glömt och nu är det nya tider och nya maskiner. Dom är ljusa och fina och bruksanvisningen är på svenska men det bästa av allt är att på detta gymmet är det inte så mycket folk!
Jag kan sitta och klämma och känna, läsa och testa mig fram på vilken vikt som passar mig utan att jag tror nån står och glor. Många av mina vänner säger samma sak. Man tror folk glor och man är rädd att göra fel och göra bort sig därför väljer man bort gym. Men nu är jag här och i går lullade vi runt i säkert 2 timmar för att lära oss maskinerna och det var hur kul som helst.
Hittade ett par favoritmaskiner! Bland annat denna rumpplågaren, så nu ska här lyftas skrot
Det är inte absolut inte gratis att träna på gym men jag har valt att investera i mig själv denna gången. Jag är duktig på att göra av med pengar och speciellt vårat matkonto har varit enormt men nu får det kosta på. Jag måste satsa på mig själv och en pigg och glad Lotta är en toppenbra Lotta för familj, vänner och omgivning.
Tärningsvärk idag? Näpp! Men jag förstår att det kommer ändras nästa gång när jag lägger på lite vikter på maskinerna oxå.
Vad glad jag blir!
I går kväll var vi ute på bowling med vår avdelning på jobbet och i vanlig ordning checkar jag in och tar en bild till facebook. Efter en liten stund får jag ett meddelande med en så fin komplimang och jag blir alldeles rörd!
En av mina goa kollegor tar sig tiden att skriva detta till mig! TACK Niklas! Det värmde så in åt norden!
Förr, på den tiden när jag bantade (låter nästan som ”På min gata där jag bor ) så hade jag en otroligt konstig självbild. Min hjärna, kropp och spegelbild såg absolut inte samma sak och komplimanger kunde jag inte ta emot. Jag kände det nästan som ett hån. Idag har jag lärt mig. Det är så här jag ser ut nu! Jag tittar inte på mig hur jag kommer se ut sen eller om ett år eller efter ett par månader på gymmet utan nu är jag här och nu och det får helt enkelt vara bra så!
Jag har lärt mig att tro på mig själv och det jag ser i spegeln. Jag har accepterat min nuvarande vikt utan krusiduller. Förr var allt en resa mot ett mål jag aldrig uppnådde. Nu är varje dag en ny dag här och nu så därför kan jag också ta emot och bli glad när man får en sån där härlig komplimang!
Jag älskar citat så när jag kommer på ”the grej of the day” så brukar jag kolla på livet.se efter roliga citat men idag blev jag nästan liteputt. Alla citat om komplimanger är lite småelaka.Men så såg jag… alla som sagt dessa ”bevingade” ord är för mig helt okända personer. Dom menar på att ”en komplimang är en vänlig sanning med lite smink på”. Vaddå med lite smink på? En komplimang är väl något man ger om man tycker något är positivt? Varför ska man annars ge en komplimang?
Nä vi får skärpa oss lite och hjälpas åt att sprida härlig och ärlig glädje här i livet!
PS! Jag vann bowlingen
Varning för hungrig! Bits vid provokation!
Tillhör du dom som blir som en pitbull när dom blir hungriga? Irriterad på minsta lilla småsak och kommer med dom mest korkade bortförklaringarna och idéerna?
Då är du inte ensam.
Det är vanligare än man tror och oftast har vi skyllt på blodsockret.
(Tack och lov är det en egenhet bland alla andra märkliga som jag sluppit. Räcker med dom jag har )
Det är inte blodsocker som är orsaken!
Blodsocker är det glukos (druvsocker) som finns löst i blodet. Kroppen strävar alltid efter att hålla blodsockret inom normala gränser. Hos en frisk person variar blodsockret mellan 5 och 7 mmol/l med de högsta nivåerna någon timme efter måltiderna. Vid sjukdomen diabetes är blodsockerhalten förhöjd. (Källa: Kostdoktorn)
Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln och utsöndras därifrån till blodet efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av socker (glukos) i blodet. Människan har dock alltid en liten mängd insulin i blodet vilket håller sockerämnesomsättningen i balans. Utan denna basnivå av insulin börjar kroppen själv producera socker, vilket framförallt sker under natten. Det finns alltså även ett grundbehov av insulin mellan måltiderna utöver det insulin som utsöndras vid måltid. (Källa: insulin.se)
Dessutom så har vi även
Ketoner: Insulin och stresshormoner är varandras motståndare. Insulinet sänker blodsockerhalten och stresshormonerna höjer den. Vinner stresshormonerna över insulinet produceras syror, så kallade ketoner. Ketoner är alltså ett bränsle som bildas när kroppen har brist på insulin. Då släpps inte sockret in i cellerna och blodsockernivån blir hög ute i blodbanan. I det läget rycker stresshormonerna in för att skaffa annan energi till cellerna. Kroppen börjar bryta ned fett och när fettet kommer ut i blodet omvandlas det till ketoner. (Källa: StorStockholms diabetesförening)
Då har vi klarat av den biten. Det är alltså inte blodsockret som gör att du blir förbannad när du är hungrig. Blodsockret är alltså oftast konstant.
Boven heter Serotonin! Vid hunger minskar nivån av serotonin och en virvelvind av känslor startar. Källa: Forskare på Cambrigde.
Väldigt förenklat är alltså Serotonin ett signalämne som kroppen själv utsöndrar och som sprider budskap i kroppen om fara, glädje, hunger med mera. Vid depression kan tex. serotoninet vara för lågt. När man har lågt serotonin tänker man inte alltid som bäst och beslutet att äta nyttigt flyger all världens väg. Det viktigaste är att man får mat i sig.
Jag tycker det är otroligt intressant med endokrinologi och näringslära och vill du läsa mer så kan jag rekommendera Hälsosidorna.
Kontentan är alltså: Inget mer ”Käften kä–ing, ge mig mat istället, jag har lågt blodsocker” utan nu får ni gnälla på lågt serotonin istället!
She’s back!
Latmasken!
Här har man gjort ALLT rätt! Jag har ätit rätt, jag har motionerat rätt, jag har gått och mått som en kunglighet och det har känts sååå vansinnigt bra!
Men så en dag så är hon där! Latmasken. Jag trodde på allvar att hon var long gone men närå, hon hittade tillbaka.
Den 5/6 är sista gången jag reggade något på runkeeper. Det är 6 dagar sen! Jag har alltså inte rört mig sen förra tisdagen.
Och dessutom har fotbolls-EM börjat!
Jag är en sån där som är intresserad av fotboll och tycker det är kul att titta på. Att det sen dessutom är gott att ta en öl till… :P
Så vad har jag då haft att skylla på?
6/6 nationaldagsfirande.
7/6 dagen efter firande 
8/6 EM startade ju!!
9/6 nääää det regnar ju… sen är det EM
10/6 måste nog till IKEA en sväng sen sa dom på vädret att det ska börja regna på dan
Men för att vara lite duktig drack jag bara 33 cls ölburk(ar).
Vad kunde jag ha gjort?
6/6 Gjorde inget mellan 09.00-12.00
7/6 ja men en promenad för friska luftens skull!
8/6 Lunchpromenad? En 20-30 min innan fotbollen?
9/6 Du har simkort lilla gumman!
10/6 Cykla till IKEA är en bra idé!
Som straff har jag precis ringt och köpt träningskort för ett år och stå upp och arbeta HELA TIDEN!
Allvarligt, jag förstår inte hur det kan hända när man är i ett sånt flow. Hur kan den här latmasken som jag vräkt för längesen hitta tillbaka?!
Jag känner mig ofit, irriterad, avundsjuk på alla som tränat och dessutom sover jag sämre igen. Det är ju dessutom inte bara träningen jag slarvat med utan även maten. I går, stuvade makaroner och köttbullar utan grönsaker och jag lovar, portionen var inte liten. I helgen så har nachos chips funnits på borden och till det ska man dippa! Gräddfil och salsa. Jo serru att hej vad det går åt helvete när latmasken hittat tillbaka.
Men nu jäklar! Min första åtgärd är att göra ett träningsschema för veckan som kommer. Varje utförd träning= pengar i bössan. Pengarna ska jag sen använda för att boka en Spa-resa till Nådedal. Inte ouppnåligt. Biljettpris ca 1500 kr för hela trippen. Varje träning ska belönas med ..20-40 kr beroende på intensitet.
Jag ska göra mat-schema och jag ska INTE dricka öl till varje match!
Dessutom ska jag göra klart min JAG- mindmap! Det är slut på ursäkter.
Jag ger mig själv IG för dåligt uppförande!
Nu kanske ni tycker jag är för hård mot mig själv men va inte oroliga, det är jag inte men även jag behöver sparkar i baken och bäst på att sparka är jag själv
Är du långsint ditt j-a fetto?
Japp! Tydligen!
Ja, alltså inte jag! Utan mina fettceller! För många år sedan hörde jag att kroppen minns hur gött det va att va fet så den gör allt för att nå högsta tidigare uppnådda vikt igen. Källa till denna information fick jag av en person som hade utbildat sig i näringsfysiologi (eller nått sånt) på Karolinska institutet.
Dessutom berättade han att det tar 7 år för kroppen att acceptera den nya vikten!!!!!!!! Va i helvete! Så i 7 år ska mina fettceller göra ALLT dom kan för att bli feta igen medans lilla knoppen säger ajsing bajsing ??!!?? Livet är bra orättvist ibland. Jag som knappt kan komma ihåg vad som hände i går ibland.
Kroppsminne kallas det! Har även hört intelligent kroppsminne. Nu ska vi se…-Är du dum i hela cellen eller???!!!
Hur kan man kalla det intelligent om den minns 7 svåra år och övervikt istället för sund livsstil och hälsa?!
Kan inte kroppen minnas hur jag såg ut typ när jag var smal?!
Vad händer då med fettet när man går ner i vikt?
Jo, det förbränns i en process som kallas lipolys. Då bryts lagrat fett upp i fettdroppar och förs ut i blodet. Där tas det upp av lever och muskler. Detta innebär alltså att fettcellerna krymper, men minskar inte till antal vid viktnedgång.
En betydelsefull faktor för fettvävens funktion är hur fettcellerna ser ut (storlek och antal). Vare sig man är smal eller fet så kan man ha många små eller få men stora fettceller. De med många små celler har lätt att bli feta medan de med få stora fettceller har lätt att få vanliga sjukdomar som sockersjuka och blodfettsrubbningar. Källa: Vetenskapsrådet
Sammanfattning:
Du förlorar fett men fettcellerna ger inte upp och när du återgår till ”normalkost” är det fettdepåerna först och främst som fylls på. Det tar dessutom ca 7 år för kroppen att glömma din toppvikt och lika säkert som amen i kyrkan så kommer
Känns som att jag och min kropp inte kommer vara dom bästa vännerna dom närmsta 7 åren.
Finns det då inga sätt att påverka fettcellerna? Forskningen som bedrivs idag kretsar i stor utsträckning kring de hormoner som styr aptiten. Man hoppas kunna uppfinna ett läkemedel som stänger av kroppens hungersignaler till hjärnan och få oss att äta mindre. De läkemedel som hittills har tagits fram brukar delas in i tre kategorier. Mediciner som ska få oss att äta mindre, mediciner som ska öka förbränningen och mediciner som ska få tarmen att ta upp mindre fett. Inget av dessa piller fungerar särskilt bra. 
Här kommer min helt ovetenskapliga idé! Bastu! Hög svettning ger dig ökad kaloriförbrukning. (Fett smälter ju i stekpannan så det måste ju funka?! )
Sleepless in Sumpan!
Jag kan inte SOVA!
Jag och sömn har inte alltid varit dom bästa vännerna men det är inget jag lider av. 6 timmars sömn är helt mer än nog för att jag ska vara pigg och utvilda. Men denna helg har varit en plåga! Vaknar en 8-12 gånger varje natt. Svettas, sus i öronen, ont i kroppen, myrkryp i hela kroppen, kräks av trötthet på natten, fryser och vet inte hur jag ska ligga.
Känner mig inte på något sätt sjuk. Varken förkylning, feber eller nått och känner mig rätt pigg förutom att jag är så trött. I går morse var det som om jag kört in i en vägg av trötthet.
Hur går det ihop?
Jag är otroligt duktig på att känna av min egen kropp och googla på vad problemet kan vara.
Högt blogtryck, RLS och klimateriet är tre symptomer som stämmer rätt bra överens.
Sen kan det även vara stress av att jag inte kan sova som gör att jag inte kan sova.
Hög blodtryck har jag inte. Testade med jobbets blodtrycksmätare och jag har ett perfekt blodtryck!
Klimateriet. Vet inte men visst är det troligt! Kvinnor som motionerar mer får lindrigare klimateriebesvär än om man inte motionerar. (Snacka om att jag började i tid!!)
Så varför kryper det i kroppen (RLS) och susar i öronen?
Jag hittade EN gemensam nämnare och det är Järnbrist!
Och där kändes det som om 10-öringen ramla ner! Jag har ändrat kost, jag har börjat motionera och jag har rasat i vikt.
För ca 14 år sedan drabbades jag av svår Anemi/Blodbrist när jag bantade med rikshospitalets diet så därför känner jag igen symptomen så här när 10-öringen är på plats!
Så det är bara att vässa gaddarna för nu ska järnintaget ökas!
Men, det är skillnad på järn och järn.
Det finns olika slags järn i maten vi äter. Det ena kallas för hemjärn och det andra för ickehemjärn. Hemjärn finns i kött och köttprodukter. Ickehemjärn finns i frukt, grönsaker, rotfrukter och spannmål. Mer information om detta finns på bland annat netdoktor.se
Så håll koll på järnet! Sömnlös av järnbrist. ja jag säger och det! Denna kropp denna kropp!
Järnrika grytan
4 port
1 burk krossade tomater (ca 400g)
1 grovhackad lök
2 msk tomatpuré.
500 g benfritt nötkött skuret i strimlor
1 pressad vitlöksklyfta
½-1 tsk salt, 1 krm svartpeppar.
½ dl hackad persilja.
finhackat strimlat skal av citron.
Koka upp de krossade tomater med löken och tomatpurén.
Krydda med svartpeppar, salt och vitlök.
Skär nötköttet i strimlor.
Lägg köttet i den kokande tomatröran utan att bryna.
Sjud ca 20 minuter. Strö över persilja och citronskal.
Servera grytan med ris eller pasta, kokta grönsaker och bröd. Ät gärna en C-vitaminrik frukt till efterätt som exempelvis apelsin eller kiwi.
Snabba järnwoken
4 port
500 g finstrimlat nötkött (innanlår, rostbiff eller biff)
400 g frysta wokgrönsaker eller motsvarande mängd färska strimlade grönsaker
1 msk olja
Sås:
2 dl tomatjuice eller passerade tomater
2 msk chilisås
1 tsk riven färsk ingefära
2 krm sambal oelek
1 tsk salt, 1/2 tsk grovmalen svartpeppar,
Woka eller fräs nötköttet i omgångar i några minuter. Ta upp köttet.
Fortsätt att woka grönsakerna i ca 5 minuter.
Blanda samman såsen av tomatjuicen, chilisåsen och kryddorna.
Häll såsen över grönsakerna och blanda i köttet.
Låt allt bli varmt och servera direkt med ris eller nudlar. Ät gärna en C-vitaminrik frukt till efterrätt som exempelvis apelsin eller kiwi.
Jag säger som katten: Det svänger! :)
För 6 månader sedan satt jag på min arbetsplats och kippade efter luft, inhalerade Bricanyl efter att ha dragit mig upp för trapporna.
Idag ser jag trapporna som en tillgång och önskar att dom vore längre!
Vilken ork jag fått! Vilken kondition!!
Cyklade till jobbet-cyklade till ett möte efter jobbet och cyklade hem och direkt när jag kom hem bytte jag om till mina träningskläder och gick två sjöar runt! 1 timma och 10 minuter och det var fantastiskt! Vem hade trott detta?!
För mig har naturligtvis viktnedgången varit en viktig faktor men mest handlar det om envishet. JAG tog kommandot över min kropp! Jag slutade vara gisslan i min egen kropp!
Var enda ett steg var ett steg mot bättre hälsa. Även om det bara handlade om 10 minuter var det en seger för mig.
Idag spritter det i kroppen! Jag vill röra på mig. Jag vill göra saker. Saker som att cykla till stan och flanera i Kungsträdgården under ”Smaka på Stockholm” eller vara med på Dance-Walk på Sergels torg. Stan är full av aktiviteter!
Vet ni att man kan gå på gratis Zumba eller gå på en halvtimmas gratis kvällsmeditation i Stockholm?
Alla dessa tips och mer därtill hittar ni på
Så ta ett steg, och ta ett till…för varje steg räknas och varje steg du tar är ett steg mot att ta kontroll och emot bättre hälsa!
Hjälp! Beach 2012 är ju redan här!
Det gick liiiiite väl fort måste jag säga! Nej nej jag klagar INTE på vädret! Det är sagolikt, underbart och helt fantastiskt men med fint väder kommer korta kjolar, shorts, t-shirts och linne och DET är minst sagt ångestframkallat!
Men i år har jag bestämt mig. Detta är jag här och nu!
Jag tänker inte gömma mig i vassen, jag tänker inte klä mig som en luffare för att dölja valkarna och jag tänker inte ursäkta mig. Det har jag gjort nog!
Nu flödar tidningarna över av ”Så enkelt får du den perfekta strandkroppen” artiklar.
Newsflash! Det ÄR inte enkelt! Och en fråga, vem bestämmer vad som är en perfekt kropp?
Nog om tidningarnas tråkiga artiklar! Lika säkert som Amen i kyrkan kommer det snart artiklar om otrohet, sommarens alkoholvanor och sex oxå.
Min planering fortsätter! Todo, motion, mat och mål! Det är mycket att hålla reda på när man ska packa promenadskor, simkläder och cykelpump, sund och bra mathållning och även hinna med vardagsbestyr.
Men jag är nöjd med min papperskalender. Den skriver jag ihop på söndagen och fyller på under veckan och det funkar väldigt bra. Helt plötsligt behöver jag inte känna stress över mat eller motion när jag ska hinna och jag ser i förväg när jag ska bort på äventyr och vad jag får planera in för middag då.
Om du vill får du gärna ladda ner min vecko-MÅLs-kalender.
Sen vill jag tipsa om Stockholm stads cykelplanerare. Med hjälp av den hittar jag nya roliga cykelvägar.
Som ni kanske märker gillar jag att planera och organisera och ha lite ordning på mig själv och x-tra roligt är det när man i slutet av veckan kan konstatera att jag orkar, det är kul och jag mår kanon!
Hade jag visat mig själv den här kalendern för 5 månader sedan hade jag nog vänt om och sprungit
Det är ganska kul att göra det omöjliga
Det går inte, jag kan inte, mina knän klarar det inte, jag har astma… Undanflykter har många namn.
I början var jag motiverad att gå ner i vikt, målet ändrades snabbt till att lära mig leva hälsosamt och där kom träning in. Om jag går lite nu och då så är det bra för mer fixar jag nog inte.
Oj oj oj vad jag inte känner mig själv! JAG KAN VAD JAG VILL tydligen!
Jag kan kombinera familjeliv med heltidsjobb, träning, fritidsaktiviteter och vänner och jag har fortfarande tid över att titta på TV! Fattar dock inte hur det gått till.
Tror det är så här att med orken kommer engagemang, tempo och valet att göra saker istället för att sitta i soffan och klaga på att man inte hinner.
Bara i går och idag har jag hunnit med att:
Cykla till och från jobbet 1,9 km x 3
Cyklade en runda i Sumpan igår och letade gym 11 km
Promenerade 4,5 km på lunchen i går
Simmade 1000 m i morse
Jag har alltså motionerat 2.2 mil på 2 dagar och bränt 1200 kcal och detta har tagit 120 minuter.
Vem trodde det för 4 månader sen när jag här i bloggen klagade och skyllde ALLT på latmasken.
Jag har gått från en soffpotatis som skyllde på att jag aldrig hann med någonting till att njuta av mitt livs triathlon.
Min drivkraft är att jag mår bra! Ju mer jag rör på mig desto bättre ork och humör har jag.
Men ibland tappar jag fokus och målsättning. Planera in aktivitet och andra göromål är faktiskt inte det lättaste!
Så i går hoppade jag på en MÅL-tävling. Det innebär enkelt att jag mailar mina mål till Majken och den mailar jag hur många stjärnor (mål) jag faktiskt har klarat av! Det handlar inte bara om träning, mat eller hälsa utan det kan handla om precis vad som. Tex, putsa fönster med mera.
Det är inte lätt att hela tiden ha orken, vara positiv och hålla ångan uppe så för mig passar denna månads-moroten toppen! Nu vet jag att målen jag sätter upp denna månaden kommer att uppnås.
-”Är inte risken stor att man ljuger för sig själv och säger att man klarar målet fast man inte gör det?”
NEJ! Inte för mig!
Förr var jag duktig på att ljuga för mig själv! Godiset som ingen såg när jag åt räknades inte. Jo jag går till jobbet varje dag…NOT! Bussen 4 busshållplatser! ALDRIG MER! För det enda som händer är att jag mår dåligt! Så nej, jag kommer inte ljuga för mig själv eller Majken när jag skickar in min mål-lista och stjärnor!
BTW, i går var jag och titta på gym JAG VET! Jag har sagt ALDRIG gym! Det är INGET för mig! hahahaha! Allvarligt, jag blev kär i Forma träningscenter i Mariehäll! så kanske kanske det blir ett gymkort i present till mig själv 
Plötsligt så händer det!
Kroppen kräver sin pizza!
I går var det lite som om både ork och kropp gått ut i strejk.
På lördagkvällen var jag hos goa vänner och fick underbart god mat, vin och snacks.
Jag unnade mig tre skumtomtar (som jag för övrigt är heeeeelt torsk på!) lagom med mat och lite mer vin.
Visste att jag inte behövde räkna kcal för på dagen hade jag cyklat till simhallen, simmat 1500 m på snabb tid, dansat Zumba och avslutade dagen med att jaga ihop ett par extra kcal genom att cyklade till och från middagen.
Så i går ville kropp och knopp inte göra ett dugg mer än slappa i soffan och äta pizza. Jag lät kropp och knopp bestämma.
Sen att jag tvingade mina vänner att äta det samma det var för att döva samvete lite i alla fall.
Nä då, jag har inte så dåligt samvete över pizzan. Barnstorlek för mer får jag inte i mig och väldigt lite ost ger en pizza på ca 275 g och om man söker på livsmedelverkets databas på kebabpizza inser jag att det är inte mer än 521 kcal fast då har jag inte minskat ostmängden.
Innan nån tänker ”NJUUT” så gör jag det men jag MÅSTE ha koll! Och genom ShapeUp Club och livsmedelsverkets databas så både njuter jag och har koll
Jag njöt så mycket att jag även unnade mig en näve chips ca 100 kcal och Marabou mjölkchoklad ca 100 kcal så sammantaget njöt jag av ca 700 kcal! Njuter av att jag numera har koll och att jag även kan stanna vid en näve chips eller bara ta 6 rutor choklad.
Kommer jag någon gång att kunna slappna av när det gäller frestelser? Ja det tror jag.
Ta till exempel som chokladen. Allvar en Marabou mjölkchoklad finns det godare? Ja faktiskt, för så gott som jag hade för mig att det va var det inte!
Fast jag tänker inte testa ännu på länge! ShapeUp Club gör det så enkelt och varför ändra på ett vinnande koncept
Men nu har kropp och knopp strejkat länge nog så idag blir det en härlig lunchpromenad innan regnet och i kväll blir det simhallen!
När jag läste om riskerna med alkohol bestämde jag mig genast för att sluta läsa!
Fredag, grillat på menyn och ett glas rött vin! Det är livet!
Jag har ett favoritvin som heter Campolieti Ripasso. Det är fylligt, strävt och det känns som en smärre ansiktslyftning när man tar första munnen och det är så vansinnigt gott!
Det blir både ett och två glas kcal vid grillen. Jag menar rödvin! Men fakta är, alkohol innehåller mycket kcal!
(Känns som att jag drar ner stämningen här lite men vi höjer den snart igen! 
)
Lite siffror på HUR mycket kcal alkohol innehåller så vi framkallar lite mer ångest:
4 cl av 40% sprit innehåller 90 kcal
50 cl av 5,6% starköl innehåller 233 kcal
15 cl av 12% rödvin innehåller 108 kcal
Inte nog med att alkohol innehåller mycket kcal, den gör så att matsmältningen saktar ner 30% dessutom.
Jag var tvungen att testa IQ kaloriprofilen på kul och om jag nu i kväll dricker ca 4 glas vin (60cl) så måste jag bowla i 2 timmar och 32 minuter eller tokshoppa 3 timmar och 18 minuter för att bränna dom.
Men som sagt, livet är till för att njutas av och jag tänker då rakt inte räkna några kcal vid grillen i kväll!
Nu ska vi höja stämningen istället! Ni har säkert sett den tidigare men den kan ses HUR många gånger som helst!
Trevlig fredag med Beyonce Single Ladies Dance!!!
Jag vill ha en guldstjärna!
Ibland får man ta saken i egna händer.
Förr i tiden fick man på viktväktarna en stjärna för varje 3 kilo man går ner. Det innebär ju faktiskt… 5 stjärnor för min del just nu!
Så där! Nu är det rätt!
Man kan tycka vad man vill om stjärnsystemet men faktum är att när man väl stod där på vågen och den visade -3 kg sen förra stjärnan blev man lycklig.
Idag när jag gör denna resan själv så får jag inga stjärnor. Jag belönar så klart mig själv och klappar mig på axeln men annars är det rätt tyst.
Visst får beröm och en och annan kommentar nån gång…eller ja… det har hänt -15 kg syns men jag menar just den här 3 kg stjärnans uppmärksamhet den var så härlig. -3 kg syns ju inte direkt utåt och att begära att alla ska hurra är lite för mycket begärt.
Det kan också vara lite känsligt att ge beröm. ”Oj, vad du har gått ner i vikt, vad fin du är! = vaddå var jag fet och ful förr”-rädslan gör att vi ibland väljer att hålla tyst för vi är rädda att ge berömmet och trampa på ömma tår.
Vi måste sluta med det. Vi måste dela ut flera stjärnor till varann! Fler ryggdunk, beröm och glada hurrarop ger gladare människor och det blir faktiskt mycket roligare! Även mottagaren får en fasiken-det syns-jag fortsätter-morot och känner att trots att man gör det för sin egna skull är det värt mödan. Jag tycker nog alla företag som sysslar med bantning ska införa stjärnfall eller bonussystem.
Idag fick min blogg en stjärna! Mer om detta längre fram!
PS! Jag bantar inte Jag lär mig leva hälsosamt!
Slut på träsmak i baken!
Tänk vad en liten notis kan förändra världen! Eller, ja… alltså kanske inte hela världen men den har förändrat mig i alla fall!
Läste i går i Aftonbladet en artikel med rubriken ”Livsfarligt att sitta för mycket!” Höll ju formligen att göra på mig av rädsla då jag har en rumpa som passar perfekt att sitta på.
Kontentan är att forskare har följt 222 497 människor äldre än 45 år och kom fram till att mycket stillasittande är en alldeles egen riskfaktor. Av de 5 405 dödsfall under den tre-åriga uppföljningen berodde 7 procent på för mycket stillasittande.
Jaha då var det slut på den vilan. Då måste vi ju hitta något som förenar nytta med nöje annars ruttnar jag så jag googlade lite. Vet ni att vi sitter 70% av vår vakna tid på dygnet!! Det innebär alltså att jag som bara sover 6 timmar per natt och är vaken 18 timmar spenderar 12,6 timmar sittande! (Jag sitter ju sällan då i soffan utan det horisontalläge men jag räknar in den tiden med)
Förstår ni varför jag höjde bordet till ståläge när jag kom till jobbet i morse?!?!? Klockan är nu12 och jag är helt slut i kroppen och vill inget hellre än att sätta mig men icke sa Nicke! För vet vi vad bonusen är??!!
Jo, STÅ UPP-GÅ NER! Vi pratar -10 kg på ett år!
Genom att stå upp och jobba kan du minska hela 10 kg på ett år i vikt! Jag bränner 340 kalorier mer om dagen om jag står två av mina arbetstimmar. Undrar om man kan stå på mötet i eftermiddag?
Dagens tips är: Ha bra skor på fötterna! Skapa variation i arbetet vid datorn det vill säga, ställ in bordet, höjden rätt och ha gärna en liten låda där du kan ställa upp foten på och avlasta en stund!
NU ska jag gå och sätta mig! Lunchdags
12 cm!
12 cm har jag minskat i midjan. Eller.. ja midja och midjan. Där dom säger att den sitter i alla fall
Känslan av att slänga dom gamla kläderna som nu blivit förstora är magisk! *PST! Älskling, jag måste handla nya kläder* Det är 2 storlekar som har försvunnit i ett nafs. Om man tittar på en måttabell typ Ellos ser man att stusskillnaden är 6 cm från XS till L. mellan L-XXL rör det sig om ca 8-10 cm skillnad mellan storlekarna.
Det är ju inte bara vikten det handlar om för mig utan det är känsla, mått och välmående som är viktigast tycker jag. Att faktiskt kunna titta sig i spegeln och se att man tappat 2 eller 5 eller 9 eller 12 kilo och må bra.
Det finns ju dagar även när man är braviktig som inget passar, man känner sig tjock och plufsig så jag tror verkligen att – på måttbandet är minst lika viktigt som på vågen. Det är bara det att det är lättare att väga sig. Att försöka hitta midjan varje gång är lite bökigare.
My Virtual Model
Ovan är en bild på mig. Ja inte riktigt kanske men det är min längd om vikt. Den i mitten är så jag ser ut nu. Jag blir riktigt glad av att titta på mitt virtuella jag även om den inte visar riktigt den sanna bilden av hur min kropp ser ut.
Då-jaget är så jag såg ut i vintras och Sen-jaget är så jag hoppas se ut nästa vinter men just nu njuter jag av Nu-jaget och mina tappade kilo och centimetrar. Jag njuter även av att göra av få köpa ett par nya byxor och tröja.
Mitt tidigare bantar-jag hade sagt ”NÄHÄ, jag ska INTE köpa ett enda plagg förrän jag nått målvikten. DÅ ska jag unna mig” men idag passar inte det mig längre. Jag vill unna mig. Jag vill belöna mig för mina framgångar och inte bestraffa min tidigare dårskap! Det är dyrt men det måste få kosta. Bonus hade förstås varit om det fanns någon form av bytessajt för urvuxna kläder för vuxna.
Hmmm… kanske man ska…
Snart dags att hoppas på cykeln för en tur till stan och träffa tjejerna. Finns många affärer på vägen dit!
Förr var dans erotik. I dag är det gymnastik.
När jag var ung dansade jag jämt! Jazzdans, jazzbalett, disco och danstävlingar. Min danspartner Flosse och jag var grymma och vi vann en hel del tävlingar. Vi tävlade även i dans på rullskridskodiscot i Halmstad och vi rockade fett!
En flickflack på rullskridskor var väl ingen konst. Det var dansparty jämt!
Oj oj oj vilka tider det var!
Idag ser jag mest ut en med dålig höftprotes på dansgolvet. Flyttar helst inte fötterna mer än en meter i vardera riktning. Risken är att jag börjar lida av separationsångest ifrån hörnet annars.
Dans är ju en GRYM träning! Har ni testat??? Jag testade Zumba…hemma…en gång… Herreje!
Jag säger bara 2 ord KO ORDINATION. Precis så är det! Jag ser ut som en ko på grönbete när jag kör zumba. Hon på tvn går åt höger, naturligtvis går jag åt vänster. Hon skakar på rumpan, jag utlöser en lättare jordbävning, Hon går 2 steg fram bak, 3 höger vänster, 1 upp två ner och kör en spinn… jag letar förtvivlat efter stoppknappen på DVDn.
Så hur förenar jag då min kropp och min knopp i detta äventyr? Min knopp älskar dans men min kropp tror jag det handlar om en brottningsmatch med mig själv.
Jo nu ska jag testa MAGDANS! DET låter väl vansinnigt kul! Fördel är att det räcker att jag sätter magen i gungning å slutar den inte dallra men det är väl det som är grejen Let’s ROCK!
Nästa gång kanske det blir pole dance eller varför inte lite hula hula
