Jag skulle gärna springa Stockholm maraton, om det var lite kortare.

Tränat till det har jag i alla fall gjort i helgen! 🙂

Kom hem igår efter sammanlagt 4 magiska dagar på Öland. (fast min man kanske har liiiite invändningar…)

När man kommer ner så här på våren och möts av solen i ögonen, den öronbedövande tystnaden i öronen och vinden i håret så undrar man ibland varför i hela friden man bor kvar mitt i stan. (min man tycker nog det är vääääldigt bra…)

När man vaknar på morgonen och slår upp dörren på vid gavel känner man naturens lockelse! (min man håller nog iiiiinte med här…)

Nädå min man är inte en naturhatande asfaltssniffande punktrummis men han har nog ont i fötterna efter helgen! (Nuuu tror jag nog han håller heeelt och hållet med ;))

Jag hade nämligen bestämt mig för att den här ledigheten så skulle vi gå ut och gå.
Kartor var gjorda och rutter planerade. Det var allt från Trollskogens 4,6 km runda till Kustvägen på ca 7,5 km.

Det blev längre än så! Vi gick 4,4 mil på  4 dagar! Stockholm Maraton är bara på 4,2 mil! Det ni!
Min man kanske då tyckte att 1,6 mil istället för  4,6 km var liiiite överdrivet… Jag är benägen att hålla med.
De sista kilometerna på 1,6 mils rundan var en plåga men ölen satt gott när vi kom hem.

Kan man gå för långt? Jag tror personligen kroppen säger ifrån rätt bra själv speciellt när man sysslar med lättare motionsformer. Bara man är lyhörd till sig själv och inte jämför sig med alla andra.

Jag är själv mästare på att jämföra mig. ”Oj gick hon 7 km? Då måste jag oxå göra det eller gå längre!” ”Jaha nu har hon gått 4 dagar, då måste jag gå minst 4 gärna 5”
Det är inte för att tävla eller för att vara bättre, det är för att jag själv inte vet vad som är en bra nivå. Tänk på att jag är nybörjare, och när alla andra går mycket, långt och ofta, ja då tror jag att jag måste det med.

Nu är det inte riktigt så illa längre som det var förr och jag tittar mer på min egen aktivitetstavla på runkeeper än på någon annans. Man lär sig något nytt varje dag.

Jag har i alla fall lärt mig efter den här helgen att min man vill INTE gå ut och gå med mig mer 😛 Tog lite bilder på våra härliga promenader 😎 Se så glad min man är!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

4 thoughts on “Jag skulle gärna springa Stockholm maraton, om det var lite kortare.

  1. Den enda personen man ska tävla med/mot är sig själv, där är runkeeper väldigt bra motiverare. Sedan är det motiverande att se andra vara ute de dagar man själv behöver en spark i baken! I alla fall är det så för mig. 😀 Det är skitbra tycker jag att ni gått så mycket men ja, man måste vara lyhörd för sin egen kropp. Är man inte van att gå långt så kan man ”gå för långt” för vad ens kropp pallar med. Men med vana kan man gå förbaskat långt.

    Skönt att ni haft det så gott. 🙂

    1. Skrattade gott åt min man när han tog en liten extrarunda på 2 km på kvällen ensam i skogen med bara vackert fågelkvitter, solens sista strålar genom trädkronorna och….TIME 5 minutes! hahahaha Runkeeper-Bettans röst på högsta volym! 🙂

  2. Fötterna och skorna saknade kontorstolen efter 1,6 mil men nu vill de ut igen. Stockholms promenader är härliga men Ölands promenader är oslagbara.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s