Vad gör jag nu?

I hela mitt liv så har jag bantat. Jag tror inte jag vet något annat sätt att leva på och jag vet inte efter hur många semestrar eller storhelger jag har ”nystartat”.

Nu behöver jag inte det…

Jag har genom åren gått ner massor i vikt men aldrig gått i mål och gått upp det lika fort igen.
Efter diverse självanalyser har jag fortfarande varit frågande om jag varit rädd för att gå i mål.
Överviktiga har en gemenskap som inte normalviktiga har! Vi har gruppträning, gruppbantning, gruppsamtal och Facebook grupper där vi möts och pushar varann. (Noterar ni nu att jag skrev vi?!)

Det har inte normalviktiga!

Nu står jag här, normalviktig och för första gången på 46 år så behöver jag inte ”nystarta” efter semestern eller gå ner i vikt.

SKUM känsla!
Jag menar, vad ska jag ägna mina tankar åt om inte mat, träning, gå ner i vikt, kcal, banta, diet, motion och så vidare?

Som hobbypsykolog kan jag bara konstatera att jag känner mig utanför!

Nu håller det här på att bli ett jättedeppigt inlägg och det låter som om jag beklagar mig att jag inte är överviktig men det är inte så jag menar!

Jag är så jäkla glad över att jag är i mål, tro inget annat.
Det jag vill få fram är att en av anledningarna till att man kanske inte går i mål är rädslan. (Tror vi behöver gå i gruppterapi allihop ;))

Jag behöver alltså inte nystarta någonting utan jag behöver bara fortsätta den här gången. Finns det möjligtvis en manual på hur man gör?


En sak har jag lärt mig och det är att allt går inte att ändra på och ska inte ändras på!

Har alltid tyckt att min mani över listor, kalendrar, skrivböcker och mindmapping varit just lite maniskt och tyckt att så där kan jag inte hålla på men nu har jag konstaterat att det kan jag faktiskt visst det. Jag tycker det är kul att inför höstterminen köpa nya böcker, pennor och appar och skriva upp mål, plan, motivation och schema. Det är sånt jag går igång på.  (Har kommit på att jag är en väldigt bra hobbypsykolog. :D)

Nu ska jag köpa en träningskalender, göra matlistor och sen tror jag det får bli en skrivbok så jag kan skriva en manual till mig själv hur man lever när man inte bantar.

11 thoughts on “Vad gör jag nu?

  1. Det här är den svåra tiden. Som att skiljas från sin partner. Att förlora något. Det bär då man blir vegan eller börjar med köpstopp😉

    1. för att hitta något annat att brinna för?!
      Köpstopp skulle jag inte utsätta mig för ännu! Tycker det är alldeles för kul att köpa kläder i storlek M eller 36/38 men jag kanske ska testa köttfria måndagar😀

      1. och Alkoholfri lördag? Och bananfri söndag? STOPP och belägg, jag skrev att jag kanske ska testa köttfri måndag.😉

  2. Livet är självuppfyllande tycker jag. På gott och ont. Jag är lite avundsjuk på folk som verkligen brinner för något, men tror samtidigt jag är för lat för det ,)

    1. jag är en sån som tänder till rejält på massor men tappar lika ofta intresset lika fort. Kanske ska börja med knyppling? Kommer inte hinna till att sätta i alla nålar i kudden förrän jag tappat intresset!

      1. Jag går gärna igång på olika saker, helst flera samtidigt, men brinna som t ex min dotter gör för hockey, det gör jag inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s