Veckorna är för korta!

Tycker inte jag hinner något förrän det är helg igen och när det är helg så är det ju så där lite mysigt och gott….

Så för att få till det här med träning så får jag putta in det i vardagen.

en garde! Dammsugning med utfall!
en garde! Dammsugning med utfall!
Så här kan det se ut när jag dukar bordet!
Så här kan det se ut när jag dukar bordet!
Och efter en dags träning måste man stretcha. ;)
Och efter en dags träning måste man stretcha.😉

Träning är viktigt för hälsan men det är inte alla som är löpare eller gillar att gå på gym.

Om man nu tycker det är dötråkigt att träna och har svårt att hitta motivationen så kan man ta till andra knep.

Steg.se har en utmaning som börjar den 29/9. Du betalar 50 kr i anmälningsavgift. Steg.se skänker motsvarande belopp för varje deltagare. Gå och samla pengar till organisationen Rädda barnen! Utmana dina kollegor och vänner!

1,6 miljonerklubben Gå för hjärtat med 1,6 miljonersklubben. Gå för Hjärtat”registrerar varje kilometer som användarna går och för varje avverkad kilometer skänks 1 kr till 1,6 & 2,6 miljonerklubbens kampanj Woman in Red.

Man kan även utmana vänner att göra plankan, squats eller burpees i 30 dagar.

Just att hitta motivation kan vara svårt. Man vill och borde men orkar inte.
Det finns olika teorier inom motivationsforskningen. En teori är Self-Determination Theory.
Man är inte så intresserad av hur starkt motiverad man är utan vilken typ av motivation man har, fokus är på kvalitet snarare än kvantitet.

Teorin skiljer på tre typer av motivation:
• amotivation, som innebär att man saknar motivation. Att träna är tråkigt och meningslöst.
• yttre motivation, för att det ska leda till något bra. Man vet att man ska för att man kommer må bra!
• inre motivation, för att det får en att må så bra! Man är ”in the zone!”

Jag har gått från amotivation till yttre motivation nu. Jag vet att när jag tränar mår jag bra så det är bara att sätta igång. Så i morgon, ska jag och min yttre motivation gå två sjöar runt!

Knarkande freak eller gullig gris?

Träningsnarkoman och hälsofreak är ett par av dom titlar jag har fått senaste året sedan jag påbörjade min livsstilsförändring. Man talar gärna om för mig att jag är manisk och man frågar hur länge jag ska hålla på…

Jag är mycket hellre ett maniskt knarkande freak än en sötsugen gottegris!

Varför sätter vi så hårda och elaka namn på människor som gillar att leva hälsosamt och som gillar att träna medan vi sätter gulliga namn på vårt onyttiga levande?!

Tankarna på detta ämne dök upp i går när jag skulle beskriva min nya livsstil med ett ord.

Så fort någon bestämmer sig för att göra en förändring så är belackarna där och ondgör sig. ”Vad ska det va bra för?”, ”Du är fin som du är”,  ”Är det så himla nyttigt?” har ni säkert fått höra när ni berättat att ni bestämt er för att gå ner i vikt eller börja träna.

Jag tror det hela handlar om att man själv vill men inte kan eller orkar och då är det lättare att kalla någon annan för freak och själv vara en gullig liten gottegris och så kanske man är rädd för att förlora sin BFF.

Att träna och leva sunt, äta bra och må gott ser jag varken som maniskt eller ett freakaktigt beteende utan enbart hälsosamt.
Det finns en begrepp som heter Ortorexi och det har pratats en hel del om den på senaste tiden. Ortorexi betecknar en fixering vid en ”hälsosam” livsstil, präglad av tex överdriven träning och nyttigt ätande.
Jag lider inte av Ortorexi bara för att jag gillar att röra på mig och äta gott! Nu trodde ni jag skulle skriva nyttigt men vad är det som säger att nyttigt inte lika väl kan betecknas som gott? Nyttigt är gott och träning och energi är roligt!

Om ni vill kalla mig för något så gillar jag ordet livsvillig för även om dom är urgulliga så vill jag verkligen inte bli kallad för gris hur mycket gott det än står framför!

gottegris

 

Höjden av snabbhet är att springa runt ett hus och dunka sig själv i ryggen!

Nu var jag inte riktigt så snabb i går när jag var ute och sprang men kul hade jag!

I går var det Topploppet i Hagaparken anordnat av tidningen Topp Hälsa och jag var där med mitt jobb och sprang.

På min arbetsplats där sitter man och arbetar oavsett position eller funktion inom företaget och att få folk att stå upp är en utmaning. Nu gillar ju jag utmaningar så därför gav jag mig i kast med att bjuda in mina kollegor att springa Topploppet med mig. 20 stycken nappade var av 3 stycken valde att springa milen. Vi andra valde 5 km.

Vi kom, vi sågs, vi hade superkul!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har ju en förmåga att göra saker….lite annorlunda. Jag menar, varför bara springa ett lopp på vanligt sätt när jag kan göra det i Team Taxi 020 kläder med Kangoo Jumps på fötterna? Buster Keton sa en gång ”En komiker är en man som gör roliga saker. En stor komiker är en man som gör saker roliga.” Nu är jag inte man och jag gör både roliga saker och saker roliga så egentligen är det ett dåligt citat men jag gillar Buster.😀

Ni som nu tycker ”Fusk, man studsar ju fram!” är välkomna till Åsögatan 153 på måndagar kl 18.00 för att prova på Kangoo Jumps!

Jag valde att ställa mig rätt långt bak i ledet i sista startfältet för att inte störa ordningen för mycket vilket gjorde att jag fick gå dom första 500 meterna. Tur i oturen för det började med en seg gräsklädd slänt. Efter det kunde jag börja springa. Jag tog rygg på en dam i neonfärgad tröja och fick till ett rätt bra tempo. Efter ett par kilometer springer min kollega Carina om mig, klappar mig i ryggen och säger ”Du är så otroligt duktig som orkar springa med dom där skorna! Kämpa på!” och hon säger det högt och ljudligt!

Väl i mål får jag förklaringen. Bakom mig hade hon hört ”FUSK! Hon studsar ju fram!” Avundsjuka är också ett slags beröm.😀

Målgången

Jag sprang i mål på 39 minuter. Med andra ord jag dunkade inte mig själv i ryggen men vi körde kollektiva ryggdunk efteråt och bestämde ”Nästa år då jäklar!”

Att springa är inte det roligaste jag vet men det finns en sak som gör att jag gärna springer flera lopp och det är den där funktionären som står där ensam och klappar åt oss. Hon ropar och peppar och ger oss kraften att fortsätta springa. Tack du ensamma funktionär i spåret i går! Dina heja-rop gav mig massor av kraft och energi! Hoppas du är med nästa år med!

Börja varje dag med ett leende så har du det överstökat!

Det gjorde jag i dag! Efter gårdagens blogginlägg känner jag mig ännu mer motiverad  att börja dagen med att väcka tuppen!

Tre dagar i rad har jag vaknat före väckarklockan kl 05:30. Hade det varit förra veckan så hade jag gjort allt som stått i min makt för att försöka somna om men nu kliver jag upp och beger mig ut.

Idag invigde jag mina Kangoo Jumps på morgonrundan. Ni som har följt min blogg vet att jag idag är rätt vältränad även om jag haft en liten svacka så att knäppa på två stycken 2 kilos klumpar på fötterna är inga problem!

hahahahahahaha!😆 vänta… hahahahaha!

kangoo första stegen

235 meter kom jag sen var jag döende! Jag tänkte ju att jag skulle springa i samma tempo som jag brukar göra. Det skulle jag INTE!

235 springande meter resulterade i 235 gående meter för jag vände hem direkt! När jag kom till bänken utan för grannen satte jag mig ner och talade mig själv till rätta! ”Nej Lotta, du ska inte ge upp! Nu gör vi om det här och vi gör rätt! Vi börjar med att studsa oss fram i lite sakta mak!” Och nej, jag ger inte upp för jag är en envis, tjurskallig och obstinat person så det fick bli i sakta mak.

60 minuter senare kommer jag hem till min man som undrar varför jag är så jäkla lycklig för att det regnar ute när han ser mig stå där flåsande och sjöblöt av svett i hallen med världens största leende!

kangoo första rundan

Jag har skuttat och hoppat i 60 minuter. Jag kom inte så långt men jag kom högt.

Det roliga är att se folks reaktion. Av dom 20 personer jag mötte så var det 1 som log och kommenterade, en som såg ut att han ville le men han grimaserade mest och resten tittade när dom inte trodde jag såg men så fort vi fick ögonkontakt vände dom bort blicken. Extra kul att i dom lägena vända sig om när man passerar varann och blinka för 20 av 20 vände sig om.😉

I kväll ska jag träna med min PT Tobias från Bonnevier Fitness. Jag är grymt taggad men nervös! Får se om jag skuttar så glatt i morgon. Mer om det passet kommer i morgon.

Till sist så vill jag berätta att jag kommer uppdatera utseendet på bloggen så om ni inte känner igen utsidan så ska ni veta att innehållet är detsamma!

Det är väl bara att erkänna, jag måste va korkad!

Jag kan inte komma på en annan orsak nämligen till att jag under så många år ”misshandlat” min kropp trots bättre vetande!

Ont i knän och fötter på grund av övervikt, astma och alfa 1 antitrypsinbrist och ändå rökte jag, vissa tendenser till problem med socker ändå gjorde jag inte slut med Karamellkungen.
Ångest, Skuld, Skam och Besvikelse var ett par envetna bekanta som jag inte visste hur jag skulle bli av med. Dessutom har jag haft en svacka som har återinfört dom här gamla bekanta i mitt liv igen.

Ett annat bevis på dumhet är det här med morgonträning.

Det spelar ingen roll om jag vaknar klockan 5, 6 eller 7, jag är lika trött för det. (Fan ta den som kom på morgonarbete!)
Jag ligger tio gånger hellre kvar i sängen och sover (som man dessutom är omedveten om så man får ju inte ens njuta av att man gör det!) än att gå upp, ut och möta en fantastisk morgon i färg som resulterar i massor av extra kcal (535 kcal gick jag ihop idag) och endorfinerkickar!

kl halv 7 skugga

Nä då, istället väljer man: vaknar dödstrött oavsett klockslag, utför morgonbestyr, åker till jobb (oftast med bil eller kommunalt), sitter och jobbar, går kanske ut en kortis på lunchen för att handla mat, åker hem (glöm inte bilen!), handlar middag, lagar mat, fixar husbestyr och familjetid, sen blir det oftast soffa och TV. Gärna med en onyttig kaka eller annat gott som vi inte kunde låta blir att handla på vägen hem. Inte många kickar där inte. 
Och så klagar vi på att vi är trötta! (Människan är OERHÖRT smart! Avdelning:Ironi)

Nu är jag verkligen igång och oerhört motiverad igen och jag känner en sån oerhörd glädje!
Idag tog min promenad lite längre tid för jag ville så gärna föreviga min promenad för att påminna mig och hur fantastiskt det är. För hur mycket jag än vet att jag är korkad när jag äter fel och struntar i träning så kommer det att ske men ju mer jag påminner mig om det fantastiska i att vara smart desto längre bör det bli mellan svackorna för att förhoppningsvis upphöra att bli svackor och bara små fartgupp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Klockan fem på morgonen är världen din.
Då har ingen annan varit framme och fingrat på den.

Min söta kollega Michelle sa i morse ”Du kanske börjar bli gammal” när jag  berättade om hur underbart det egentligen är att starta dagen med en promenad som fyller kroppen med sol, kraft och endorfin. Det kanske är så, att jag börjar bli gammal och lär mig att uppskatta det goda här i livet, men det kan även vara så att  jag börjar bli smart. ;) 

Se upp! (för dårarna?! ;))

kangoo jumps
Klockan 8:30 träffade jag Isabelle från Kangoo Jumps på deras lager för att köpa mina egna skor!

Kände mig som ett barn på julafton!
Det var rena himmelriket då det längst hela väggarna fanns skor och kläder!!

Nu är ju jag lite Rock n’ roll så självfallet föll valet för ett par svart skor.

Lyckan är total!😀

PS! Det fanns ju kläder oxå.😉

Det här funkar inte längre!

Trodde verkligen att jag skulle klara av det ”normala” livet och att njuta av livets goda samtidigt som jag tränar som en normal utan att känna skuld över en bit kladdkaka men det funkar inte. Jag funkar inte på det sättet. Det är som att be en nykter alkoholist gå in på krogen och tvinga honom att leva där varje dag.

Jag tror att min relation till mat och träning är för stört och ligger för djupt för att jag ska kunna gå från att levt som en jojobantande överviktig i 30 år till att leva som en normalviktig. Känner att jag är vilsen, jag håller på att tappa greppet och jag trivs inte.

Jag funkar bäst när jag är dedikerad och går all in och jag känner mig mer säker. I och med att jag inte levt normalt så vet jag ju egentligen inte heller vad normalt är och hur man gör så istället för att vandra på det här minerade fältet så har jag bestämt mig för att strunta i det som är normalt och leva på Lotta-vis. Det är egentligen rätt logiskt.

Vi måste alla lära oss vad som är ett bra sätt för oss för det där normala är nog bara en illusion som vi försöker leva efter men inte kan för alla är unika och jag kan då inte säga att någon jag känner är ”normal” i och med att jag inte vet vad normal är.

Det är inte alltid så lätt att förstå vad som är bäst förr en själv. Tur att man faktiskt kan ändra på sig!

happy
Nu kanske ni undrar på vilket sätt mitt sätt skiljer sig mot det normala när jag har förespråkat att äta och leva som normalt fast i kontrollerad form genom att räkna kcal och att träna för att få äta extra kcal.

Mitt sätt innebär att jag inte äter och dricker onyttigheter och att jag tränar minst 5 pass i veckan och att jag är otroligt kontrollerad. Det lustiga är att när jag lever så där så mår jag otroligt bra i kroppen och knoppen och jag är pigg. Jag hinner sällan sitta i soffan och TV är något som står och dammar i vardagsrummet. Nu när jag försökt leva normalt genom att stoppa i mig lite vad som så har jag heller inte orkat träna vilket har lett till att jag sitter mer i soffan och glor på TV. Jag känner mig absolut inte lika pigg och inte lika glad som tidigare men det ska bli ändring på det nu!

Kontroll