Hög som ett höghus

skuttar jag runt i ett lyckorus.
Påverkad av endorfin, dopamin och serotonin, suktar inte ens efter ett glas vin.
Nu har viljan bestämt sig och sagt ifrån, dags att börja träna, allt annat är hälsorån!
Så nu kommer ni åter hitta mig i ett träningsspår, kanske det blir tjejmilen om ett år! 😀

Ber om ursäkt och lägger alla poesi tankar på hyllan direkt! 😆

Men jag kan ursäkta mig med att jag är så jävla glad idag. ÄNTLIGEN har jag fått tillbaka den där rätta och sköna viljan. Den där viljan som får mig att kliva upp 5 på morgonen för att träna och som får mig att avstå från onyttigheter i onödan. Samma vilja som fick mig på rätt spår för början och som fick mig att gå från övervikt via insikt till bravikt.

Redan i går kände jag ”nu får det fan va nog!” och i morse när jag vaknade så fanns den bara där, viljan som sa, ”NU är det dags!”

viljanspromenad
Det kändes helt fantastiskt och helt sjukt underbart! Så underbart så jag tänker göra om det i morgon igen och igen!

Annonser

Det sket sig!

Ni har väl hört uttrycket ”man kan inte lära gamla hundar sitta”?!

Nu vet vi ju att hjärnan inte uppfattar ordet inte så uppenbart måste man kunna lära dom det i alla fall. Då undrar jag, varför i hela världen kan inte jag sitta och sitta kvar?!

För ett år sedan hade jag gått ner från 104 kg till 65 kg. Jag mådde kanonbra och livet lekte. Jag skulle bara fokusera på att fortsätta träna, må bra och hålla vikten… och det var där det sket sig….

Nu skulle jag kunna älta och försöka analysera vad det var som hände och varför jag har gått upp i vikt, istället väljer jag att fokusera på att träna på att sitta och sitta kvar!

lära gammal hund sitta
Det innebär, ha total koll på min kcal bank igen. In och utgifter. Ingen ränta och inga lån. De jag har på mitt kcal-konto idag är det har. Betala först och ät sen. Enda sättet att få mer på kontot är att träna.

Träningen kommer bokstavligt talat bli lite haltande då jag dessvärre har en hel del problem med mina knän men jag kommer göra vad jag kan för att det ska vara tillfredsställande och roligt.

Jag kommer oxå att sätta upp mina 3 dagliga mål.  Målen idag är:

  • Fylla i Lifesum (fd. shapeup club appen)
  • Uppdatera bloggen
  • Cykla den längsta vägen hem istället för den kortaste

Syftet med målen är att träna på att hålla fokus. Det är ett av mina största problem, just att hålla fokus. Hade jag kunnat det så hade detta inlägget aldrig blivit till. Så nu sätter jag små dagliga mål som gagnar min hälsa, mitt humör och välbefinnande. Testa vet ja!

Sist men inte minst så kommer jag uppdatera bloggen med mina dagliga mål, framgångar och eventuella missar. Inget förskönas eller omskrivs. Bloggen är ett lika viktigt verktyg som Lifesum och träning är i kampen på att nå och hålla min vikt!

Så känner du som jag att det är dags att lära sig att sitta så häng på! Bloggen kommer uppdateras varje dag!

Jag gick vilse…

Jag har hela tiden sett min livsstilsförändring som en resa med en tom karta och kompass utan pilar. Jag har trevat mig fram, på för mig okänd mark i träningsdjungeln och med fakta och kunskap jag har fått söka mig till.

Resan som startade den 17 januari 2012 på 104 kg gick som på en räls och i början av sommaren 2013 vägde jag 65 kg och jag var i mitt livs form.
Jag älskade varje sekund i spåret, på gymmet och när jag åt bra. Hela mitt tänk hade förändrats och det var inte svårt att göra bra val. Jag var inte ens sugen på något onyttigt och om jag missade ett träningspass klagade kroppen. 🙂

Sommaren och semestern kom och jag slog av lite på takten. Det blev lite vin och det blev lite godis men framför allt blev det galna mängder glass.
När semester tog slut trodde jag det var kört när jag klev på vågen men när den visade 69,5 kg blev jag jublande glad! Jag hade ”överlevt” sommaren!

På grund av allt godis och alla glassar som jag åt under semestern var sockersuget tillbaka men jag kunde ju det här. Det kan väl inte vara så svårt att hålla min bravikt som ligger mellan 67-69 kg och balansera kost och träning. Det ÄR svårt!

Någonstans på vägen slutade jag rita på min karta. Jag drabbades av en stressfraktur i foten som hindrade mig från att träna men den verkliga orsaken var att jag åter igen var fast i gamla vanor.
Sockerberoende, lat och med ständiga undanflykter.

Idag, lördag den 28/12 ställde jag mig på vågen igen och den visar 73,5 kg. Det är väl ingenting tänker ni säkert och jag håller med, det är egentligen en bagatell. Det är bara 4 kg men dom kilona symboliserar så mycket mer.

Jag går i ett konstant tillstånd av äckligt proppmätt och jag mår psykiskt och fysiskt dåligt.

MEN NU FÅR DET FAN RÄCKA!

Idag sätter jag pennan på pappret igen och fortsätter rita min karta! 😀 Nu är jag tillbaka och den här gången är det på riktigt!

Motivation

Skulle du hoppa utan fallskärm?

Jag skulle inte göra det för jag vet att jag inte kan flyga! Och jag skulle troligtvis dö om jag försökte beroende på fallhöjden förstås.

Vi sätter på oss bälte när vi åker bil, vi sätter på oss flytväst i en eka, vi sätter på oss cykelhjälm när vi cyklar, Knäskydd och armbågsskydd när vi åker inlines och solskyddsfaktor i solen. Allt för att skydda vårat vackra fåfänga yttre.

Nu kan jag ju inte påstå att tarmar och magsäck är vackert men nog borde det väl ändå finnas skyddsutrustning även för dom?
För med tanke på  alla e-ämne, socker, fett, alkohol, godis, salt, konserveringsmedel, tabletter, chips, semla, glutamat, tårta, glass och andra skadligheter vi stoppar i oss så borde vi se ut som madrasserade celler på insidan istället för på utsidan när vi är ute och far.

Jag försöker i största möjliga mån att köpa rena kött/grönt/spannmåls produkter. Visst kan det ta längre tid att rulla köttbullar än att öppna en förpackning och steka på men det är bra mycket godare och i mina köttbullar heter det lök och inte Aromextrakt. Halvfabrikat och jag lirar inte i samma liga längre.

Det finns naturligtvis tillfälle det inte alltid fungerar men jag tänker som så här att om jag gör bra val till minst 80% så är det helt okej om 20% inte alltid är dom bästa valen. Jag har i alla fall gjort ett försök att sätta på magsäcken en fallskärm.

Skydd
Om vi börjar tänka mer på insidan så kanske vi inte stoppar i oss så mycket skräp och då kanske vi inte förlorar kontrollen totalt över vikten och då kanske vi slipper ha ångest för att vi är överviktiga och då slipper vi kanske haka på nästa knasiga diettrend!

Nästa steg att ta fullt ut blir att satsa på krav-märkt och ekologisk mat.

Det är väl bara att erkänna, jag måste va korkad!

Jag kan inte komma på en annan orsak nämligen till att jag under så många år ”misshandlat” min kropp trots bättre vetande!

Ont i knän och fötter på grund av övervikt, astma och alfa 1 antitrypsinbrist och ändå rökte jag, vissa tendenser till problem med socker ändå gjorde jag inte slut med Karamellkungen.
Ångest, Skuld, Skam och Besvikelse var ett par envetna bekanta som jag inte visste hur jag skulle bli av med. Dessutom har jag haft en svacka som har återinfört dom här gamla bekanta i mitt liv igen.

Ett annat bevis på dumhet är det här med morgonträning.

Det spelar ingen roll om jag vaknar klockan 5, 6 eller 7, jag är lika trött för det. (Fan ta den som kom på morgonarbete!)
Jag ligger tio gånger hellre kvar i sängen och sover (som man dessutom är omedveten om så man får ju inte ens njuta av att man gör det!) än att gå upp, ut och möta en fantastisk morgon i färg som resulterar i massor av extra kcal (535 kcal gick jag ihop idag) och endorfinerkickar!

kl halv 7 skugga

Nä då, istället väljer man: vaknar dödstrött oavsett klockslag, utför morgonbestyr, åker till jobb (oftast med bil eller kommunalt), sitter och jobbar, går kanske ut en kortis på lunchen för att handla mat, åker hem (glöm inte bilen!), handlar middag, lagar mat, fixar husbestyr och familjetid, sen blir det oftast soffa och TV. Gärna med en onyttig kaka eller annat gott som vi inte kunde låta blir att handla på vägen hem. Inte många kickar där inte. 
Och så klagar vi på att vi är trötta! (Människan är OERHÖRT smart! Avdelning:Ironi)

Nu är jag verkligen igång och oerhört motiverad igen och jag känner en sån oerhörd glädje!
Idag tog min promenad lite längre tid för jag ville så gärna föreviga min promenad för att påminna mig och hur fantastiskt det är. För hur mycket jag än vet att jag är korkad när jag äter fel och struntar i träning så kommer det att ske men ju mer jag påminner mig om det fantastiska i att vara smart desto längre bör det bli mellan svackorna för att förhoppningsvis upphöra att bli svackor och bara små fartgupp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Klockan fem på morgonen är världen din.
Då har ingen annan varit framme och fingrat på den.

Min söta kollega Michelle sa i morse ”Du kanske börjar bli gammal” när jag  berättade om hur underbart det egentligen är att starta dagen med en promenad som fyller kroppen med sol, kraft och endorfin. Det kanske är så, att jag börjar bli gammal och lär mig att uppskatta det goda här i livet, men det kan även vara så att  jag börjar bli smart. 😉 

Fitnessfighten dag 17 Åter till vardagen men…

Jag kan verkligen konsten att boka upp mig! Inte för att jag klagar, jag älskar verkligen att vara i farten men det gör också att jag måste planera varje minut.
Hade planerat att lunchträna idag men nä, ställde istället klockan på 05.30 för att träna men nä…Nähä, då får jag träna när jag väl kommer hem efter styrelsemötet.
Kan meddela att det går väldigt bra att träna 21.00 med!

I morgon är åter en dag med väldigt snäv planering vilket innebär att om jag inte orkar kliva upp i morgon bitti så får det blir träning efter mötet…ca 21.00 i morgon med. Risken är otroligt stor så jag investerat i ny säng och kudde. 😀

Sa jag att onsdagen ser likadan ut eller lite värre för då åker jag direkt från mitt ena jobb kl 17 till nästa som börjar 18 och slutar 21. Då MÅSTE jag verkligen kliva upp i tid!

Efter 7 dagar med FF hade jag gått ner mer än 3 kilo och vågen visade 64,7 kg. Jag pratade med Betina på FF och hon hjälpte mig reglera mitt kcal intag för att jag inte skulle gå ner mer. Idag ställde jag mig på vågen och den visade 66 kg. 

Hur tror ni jag reagerade? Nej jag blev inte glad! I 30 år har jag stått på vågen och hoppats på att få se minusresultat, nu ville jag se plus men när jag väl gör det så kom samma besvikelse som jag upplevt hela livet när vågen visat fel fast nu visar den rätt.
Jag trodde det skulle vara lättare rent känslomässigt att ”få” gå upp i vikt men icke sa nicke!
Min omedelbara reaktion var ”Stopp! I morgon blir det andra bullar!”

Rent känslomässigt är det här väldigt förvirrande!

image

En sak som är bra med träning och då framför allt att springa är att man tömmer verkligen skallen på alla tankar. Det enda jag känner när jag springer är min andning. Ibland lyssnar jag på musik men jag börjar mer och mer gilla att springa utan och bara ta in löpningen. När man sen kommer hem efteråt så är man lite mer klarsynt.
Stressen över att ha gått upp i vikt har lagt sig, jag känner mig nöjd och jag mår riktigt bra! Livet är verkligen en konstig företeelse!

Fitnessfighten dag 10 Lycka!

1/3-del avklarat av Fitnessfighten.
Jag sitter så jäkla illa i den finska solstolar, jag hatar dips mer än finska solstolen och den som kom på den enbenta höftlyftaren är värd ett långsamt och plågsamt straff och ändå så tycker jag det är så sjukt kul så jag längtar till varje träningspass. Diagnos?

jillian
Min man frågade mig i går när jag ska sluta träna så där….?

Jag förstår inte riktigt frågan.
Vad han menade var tydligen ”när ska du börja träna normalt”.
För mig som har levt som ständigt bantande överviktig med allergi emot träning och som äntligen hittat formen finns inget som heter normalt.

Vad är normal träning? Vad är normal mat?
Om du springer 3 dagar i veckan och bara gör det för att du tycker det är skönt och inte tränar för något lopp, är det normalt? Eller du som går på gym, du behöver inte gå ner, men du vill bygga muskler så du hänger på gym minst 3 dagar och på det så kör du kondition i spåret, är det normalt? Eller du som tränar fotboll 3 dagar i veckan, har match på helgen och hänger med frugan på bugg, är det normalt? Eller du som ligger i soffan och tänker ”man borde kanske träna”, är det normalt?

Som det ser ut just nu kör jag fitnessfighten och tränar 1 timma per dag.
När fighten är över kommer jag ta med flera av övningarna in i gymmet. Det vill jag gärna träna på, men jag vill oxå simma och sen har jag ju en nyupptäckt passion för löpning. Det kommer bli en hel del träning, Gym 2 dagar i veckan, simma 1-2 dagar i veckan och löpträning 2-3 dagar i veckan men för mig är det ren och skär lycka och kärlek jag ger mig själv!

Maten då? I nuläget har jag inget intresse för mat. Jag äter det jag ska och jag trivs otroligt bra med det.
Från att ha varit en stor del av mitt liv är mat, godis och snacks idag förpassat till 3.dje rummet och jag ser ingen anledning att göra förändring. Jag kan äta samma mat i flera dagar, det får gärna vara enkelt men framför allt så äter jag gott.

För första gången i mitt liv har jag fått order att äta mer då jag fortsätter att gå ner i vikt och för mig är detta både omvälvande och en märklig känsla. För första gången i mitt liv ser jag mig själv som SMAL!