Jag är en vinnare!

För ett år sedan satt jag här och bölade och det är inte långt till tårarna nu heller!

Anledningen då var att jag för första gången sprang i mål i ett 5 km lopp. Känslan när jag korsade mållinjen var magisk och jag har burit med mig den känslan hela året. Idag sprang jag samma lopp och jag sprang i mål med en vän!

Efter ett år med träning så kände jag mig självsäker idag inför loppet. Dock fanns det ett litet problem och det var 3 blodblåsor under fötterna efter 12 timmar i högklackat i går men inte ens dom skulle få hindra mig. Ett par timmar innan loppet träffade jag mina lagkamrater. Det är Anna L som springer 5.an på 30 minuter, Åsa så även hon sprang för första gången förra året, Anna B som inte har sprungit längre än 2, 8 km och så jag. Vi har känt varann i många år nu och genomlevt både + och – kilo tillsammans och får jag säga det själv är vi ett förbaskat härligt och brokigt gäng kvinnor på 40+.

När vi står i målfållan så känner jag att detta loppet handlar inte om att springa in på en bra tid utan det handlar om att hjälpa en vän att för första gången springa 5 km och att ge henne chansen att uppleva den där magiska känslan.

Det här blev ett lopp jag sent ska glömma! Anna B och jag sprang hela loppet och vi gjorde det på 38 minuter och åter igen fick  jag tack vare Anna B.s vilja och envishet uppleva den magiska känslan igen.

Som ett extra bonus vann vi ett spurtpris,😀 5 pass med Militärträning.

Nu tänker jag sitta och njuta resten av kvällen! Bra tid kan jag satsa på en annan gång.
Jag har nämligen redan vunnit mitt lopp!

14 kg mellan bilderna.😀

Iformloppet 2013Iformloppet 2012
Fler bilder och resultat på IFORMs hemsida och Facebooksida

Träning är en belöning, inte ett straff för att du har överätit!

Så var det äntligen måndag igen! Jag är en sån där otäck och hemsk måndagsälskare som vaknar med ett leende och studsar upp!😀 (känner att det bubblar ett *mohahahaha* skratt i mig)

En av anledningarna är att jag morgonsimmar och jag kan inte nog bedyra hur underbart detta är.
Nej, det har inte alltid varit så roligt men som med det mesta handlar det till 90% om inställning också.

Jag väljer att göra det en mysig grej och så avslutar jag det med en lyxfrukost macka på jobbet. Jag bränner ju kcal när jag simmar och det är inget jag kan spara på så det blir min måndagsstarter.

På eftermiddagen brukar jag försöka pressa in ett pass på gymmet men idag blir det en härligt uppfriskande powerwalk i snöslabbet! Nä jag har inte tagit några rosa tabletter utan jag lever på ångorna av morgonsimningen och endorfinkickar.

Så här är det när man har ett flow och tränar med 12 timmar i mellan. Man kan alltså se till att hela tiden uppnå det här härliga endorfiruset som gör att man mår så bra och det räcker med 20 minuter! OBS! Träningen behöver inte vara tuff, hård eller intensiv var enda gång utan huvudsaken är att man rör på sig.😀

Förr avskydde jag verkligen allt vad träning heter och ska jag vara ärlig som tror jag att jag har fuskat mig igenom all träning i livet. Under skoltiden hade jag alltid mens när det var gymnastik och när jag blev äldre så var det helt klart rökningen som ställde till det vilket gjorde att jag oftast låg halvdöd efter 3 minuters träning.

Idag är det svårt att få stopp på mig och i går körde jag ett magpass från helvetet vilket resulterade i att jag gick hem och var nära på att spy men lika glad var jag för det.

Folk frågar hur jag hinner och hur jag hittar motivationen.
Det har blivit som en god cirkel. Jag tränar, jag blir glad, jag vill träna mer. Jag bloggar, jag får komplimanger som peppar mig, jag vill motivera och peppa tillbaka. Ringar på vattnet!

Förr tyckte jag aldrig att jag hade tid och att jag jämt var i farten, idag undrar jag hur i hela friden jag tänkte. Det enda jag gjorde var att sucka, klaga och levde i ett tillstånd av konstant proppmätthet sittandes i min soffa.

magiska piller

Ett friskt och hälsosamt liv säljs inte på burk. Det har kostat mig svett och tårar men det har varit värt var enda droppe. Den eufori jag känner idag är verkligen lön för mödan!

(En liten rolig parentes om ordet eufori som jag tycker är ett störtskönt ord och som jag känner beskriver mig bra är ordets förklaring på wikipedia: Eufori är en stark känsla av lycka som kan förekomma vid samlag eller stark förälskelse och bland annat kan framkallas som en berusningseffekt av vissa droger…. :lol )

I morgon ska ni få ett par citat som har hjälp mig upp ur soffan fast jag verkligen inte haft lust!

Och här sitter jag och bölar!

Försök se framför dig: flera tusen lite runda goa glada tjejer men naturligtvis även ett par välträndade tjejer (jag hamnade dock i runda goa glada gruppen ;)) lunk-springer-löper i Rosa tröjor runt i Sumpan och mitt bland alla dessa tusentals brudar springer det en och bölar! Det var jag! Jag försökte agera lite cool och låtsas att det var en fluga i ögat medans det i själva verket var tårar av lycka!

I förrgår bestämde jag mig för att GÅ iFORM loppet 2012 5 km. Jag hade inte anmält mig utan det fick jag göra på plats idag. När jag fyllde i anmälan kryssade jag i GÅ 5 km för jag har absolut inte sprungit en meter på 15 år och jag har ju precis börjat lära mig gilla att gå så det skulle jag minsann göra…gå alltså… 5 km. När jag pratade med vänner på plats sa jag att jag skulle gå.

Så blev det dags för uppvärmning. ZUMBA. Attans vilket sixpack bruttan hade som körde uppvärmningen! Jasså skulle jag dansa här…?? Jaja ett par steg blev det väl men hallå! Ni skulle sett hennes magmuskler! Nåväl, ju närmare starttid vi kom desto mer övertygad var jag om att jag kunde ju börja springa i alla fall.

Så jag börja. Lite trångt ur målfållan och en man som står med kameran i högsta hugg är bäddat för krock men jag fixade det!
Efter ett litet tag släppte det och många började i första lilla uppförslutet att lunka men jag tog rygg på tjejer som jag kände höll min fart. Jag sprang fortfarande och jag sprang förbi folk som gick! Här började jag prata med mig själv. Ja inte högt alltså utan tyst i mitt huvud!
Ni som känner mig vet ju hur jag kan prata så att inte jag inte hade bett mig själv både hålla käft och dra och helvete innan mål är en gåta, men vi kommer till mål om en stund.

Efter 1.2 km var det tungt och här var jag på allvar på väg att bryta loppet och gå hem! Hade ju bara ett par hundra meter hem typ. Men jag övertalade mig själv att ta och acceptera att det är tungt, fokusera på det som är en liten bit framför och du klarar en liten bit till i alla fall. Och där och då kände jag att SHIT jag kommer nog fixa att springa hela vägen in i mål och DÅ kom tårarna.

Fatta att JAG sprang och jag skulle klara hela vägen! Jag som suttit som filt och Picknick vakt när alla mina kompisar sprungit. Med cigg i hand och en bag in box rödvin i knät. Det har inte funnits många droppar kvar till polarna i den BIBen inte.😉

Jag torkade tårarna, fokuserade på metern framför mig och körde värsta pepp-talken i huvudet!

Och jag gjorde det!! Jag sprang 5 km! Jag sprang på 39 minuter och 20 sekunder vilket är samma tid som vinnaren på 1-milen sprang på men jag gjorde det! Och så börjar jag lipa igen!

Jag kommer inte börja springa på regelbunden basis men visst nån gång då och då kommer jag säker snubbla ett par löpsteg men en sak är säker! Blodomloppet och Vårruset here i come! Vi en plats till Lotta! Y

Som avslutning vill jag tacka iFORM för ett superbra lopp, en kanontidning och att ni fick tag på en brud med ett sixpack till uppvärmingen!
Sen villl jag tacka dom 2 vuxna funktionärerna som stod längst banan för att se till så att vi sprang rätt. Tack för era ensamma applåder och era uppmuntrande ord på vägen. Det värmde och gjorde att man tog i alldeles extra just för er. Och tack till er 4 unga funktionärstjejer samt pappan med sina två barn som i sista kurvan står och peppar och talar om att ”ta in nu det sista, ni är alldeles snart i mål, ni är grymma!”.

All kärlek till er alla där ute! Och till mina vänner som ska springa midnattsloppet:Jag står längst banan och hejar på er!

löparstil

modellpose

start med flera 1000 tjejer

Jag är fet, du är ful, men jag kan banta!

För väldigt många år sen när jag och min syster bodde i Gamla Stan så skulle vi ut på krogen. Det var säkert Dailys eller nått sånt hak som var hippt då. Vi kände alla och kom in överallt. I alla fall, vi hade fixat oss tipp topp, ni vet så där härligt 80-talsläckra och humöret var på topp. När vi är på väg hemifrån ner på stan passerar vi en krog där folk köar för att komma in. En kille i kön vänder sig emot oss och frågar om vi inte har lust att hänga på dom. Glada och fnittriga var vi och vi tackade snällt men sa att vi skulle in ner på stan varpå han svara ”jävla fetto!” RIDÅ!

Nu är det många år sen men dom orden har ibland dykt upp i huvudet som en ond liten tagg. Speciellt dom gångerna när man suttit ställen som Mac Donald’s med en Big Super Delux meal med extra allt. Blickarna… deras tankar… dom outtalade orden…”jävla fetto”

barbiedockor

Eller vad sägs om att vara blond och överviktig?! Snacka om nitlott! Nu menar min hårfärg och inte blond som i dum. Om ni bara visste hur dumförklara och annorlunda man har blivit behandlad.

För visst har man rätt att dumförklara en överviktig??? Vi har ju liksom varit så korkade så vi har ätit oss till det själva och det är ju oerhört korkat! Hade vi bara fattat bättre hade vi ju inte varit fetton.

SUCK ! Det är SJUKT så ytliga vi är! Det räcker att googla på perfect body. Vem säger att en trådsmal är perfekt och ett ideal?

Ändå gör jag det. Jag motionerar och äter rätt för att gå ner i vikt för att må bra och för att killen i kön inte ska få fortsätta kalla mig fetto! Betyder det att jag är ytlig? Betyder det att jag inte tycker att man ska vara överviktig utan försöka göra något åt det? Notis: Jag bantar inte och jag försöker inte få ”the perfect body”!

Mitt svar är: Finns det någon som kan påvisa att övervikt inte medför några hälsorisker så visst, då är det okej. Men de facto övervikt är skadligt för hälsa, kropp, leder, hjärta med mera och jag vill inte att folk ska riskera sin hälsa. Rökare är inte heller dumma i huvudet, rökning är skadligt, man bör inte röka. Kanske en usel liknelse men ändå. Vi får inte riskera vår hälsa. Vi måste vara en förebild för våra barn!

Och jag har ju äntligen fattat att det är motionen jag mår bra av och att viktminskningen kommer på köpet.
Förr skyllde jag på att jag inte orkade för att jag var för tjock…(Läs: LAT!) Idag har jag lust att ge alla en spark i baken och få ut alla på en promenad!

Jag vet att jag tjatar men 20 minuters motion ger 12 timmars glädje!  Så ut och gå med er så blir vi alla glada😉

Stjärtmes eller Loreen?

Jag har inte bestämt mig vad jag vill ha i lurarna när jag är ute och går… eller om jag vill ha något alls.

Det är ju utmysigt att höra talgoxen sjunga sin lov till våren eller rödhaken drillar i kör. Gillar du fåglarna så hittar du fler här!

Samtidigt är det skönt att ha lite dunka-dunka  i lurarna som får en att hålla ett jämt och bra tempo och peppar på.
Jag har även min runkeeper-Berta som var 5.de minut talar om tid, hur långt jag gått samt tempo. HON peppar en verkligen!

Men det måste vara rätt dunka-dunka eller trall-musik annars kan det bli svårt att hålla ett bra tempo. Jag gillar Metallica, Korn, Slipknot med mera men det är väldigt svårt att gå till då musiken är rejält hård och i ett tufft tempo.😉

Men hur man veta vad som är rätt tempo? Jo då kan man kolla Taktslag per minut, förkortat bpm (engelska beats per minute), antalet taktslag per minut i till exempel ett musikstycke eller hos hjärtat. Det är ett sätt att definiera ett musikstyckes tempo. Källa:Wikipedia

Om du inte vet din puls när du går så kan du -om du använder appen Runkeeper- få reda på det där och med hjälp av den sätta ihop bra motion-musiklista. IFORM har gjort en lista där du också kan titta.

Sen är det bara att googla! Det finns BPM-databas där du kan söka efter musik just i din BPM, du kan skriva in BPM och siffra på spotify och du kan även hitta BPM counters.

Själv gör jag en lista med fågelljud som får dränka bruset i asfaltsdjungeln, en lista för motionspromenad och en för må bra promenad. Det blir en hel del gamla godingar så om ni ser en överlycklig, överviktig blondin som promenerar och sjunger är risken stor att det är jag😀

 

ja…Ja, Ja, JAAAA!!

Jag känner det!!! jag känner en längtan efter att gå ut och gå!

Inte en milslång promenad som jag alltid får för mig att jag måste gå utan en lunchpromenad på ca 30-40 minuter är perfekt!

Jag tror vändningen kom i måndags. Tidningen IFORM la ut en länk till en artikel på facebook som heter Motion gör dig glad – i 12 timmar Det låter ju fantastiskt men jag som är lat.. ja ja jag läser väl då… och se där!!!

20 min är tillräckligt för att påverka humöret!! För kroppen är så smart så den bildar Endorifin, dopamin och Serotonin som är kroppens lilla må-bra-substans-apotek!

LÄS artikeln!! Det tar max 3 minuter då den är kort med ack så viktig! Nu vet jag att minst 20 minuter om dagen är som en hel hälsokur och det finns INGA undanflykter!

Bara känslan av YES!  har nog släppt på en massa signal-substanser i min hjärna för jag känner mig så där.. 10 kg lättare!
Dom tidigare förhatliga promenaderna gör ju så mycket nytta och jag behöver inte gå milen, eller i timmar för att det ska göra verkan.

Tänk att kroppen är så smart men knoppen verkar inte ha fattat eller så har den bara spelat blond:)

Jag kommer publicera min runda på http://www.facebook.com/walkofweight och blir jätteglad om du tittar in där och kanske gillar:)

 

Naaw, va duktig du är! (Bitch!)

Så impad jag är!!! Mel B har på rekordfart gått ner 15 kg och nu kan hon skryta med ”nu kommer jag i min dotters jeans” Bravo! BRAAAVOOO! Bitch!

Jag hade oxå kunnat tappa 15 kg på 5 veckor med egen kock, egen PT och med lite fettsugning!

Kan inte tidningarna skildra verkligheten istället? Det är inte så här det ser ut för dom flesta av oss. Vi sliter arslet av oss, har bukfett och celluliter, vi jobbar heltid, stressar mellan hem, jobb, barnens idrotter och där i mellan ska vi försöka hitta egen träningstid utan PT.

Jag missunnar absolut inte Mel B en snygg kropp på röda mattan! Absolut inte. Det som retar mig är att folk tror att vi andra som INTE lyckas med ovanstående är lata.
”Vaddå, titta på Mel B och Biggest loser, dom kan ju, varför kan inte ni”

Jag vet att jag sett ETT reportage om överviktiga kvinnor i tidningen Amelia som ställde upp nakna på bild och tala om att dom trivdes med sin kropp…???
Men inte en tidning har reportage om oss vanliga som misslyckas lika ofta som vi lyckas.

Ännu värre är dom här TV-shops programmen! Zumba tex. där inte en enda av kvinnorna har ett gram fett på kroppen. Alla ser så glada ut och har gått ner så mycket. Jo men problemet är att innan hade dom typ knappt övervikt va?? Deras översta vikt kan aldrig pipit över en BMI på 25 i alla fall.

IFORM, jag rekommenderar er att göra en djupdykning ibland oss bloggare! Jag lovar, ni kommer hitta storys som ni inte tror är verkliga men jag lovar, det är så vi ser ut och vi kämpar och svettas för var enda gram! Det är motgångar och framgångar men främst är det verklighet!
Er tidning är fenomenal! I går fyllde jag in både inlogg på sidan och en 12 nummers prenumeration men jag blir lite ledsen när jag ser er framsida på webben. EN bild på en övervikt midja resten av bilderna är bara  smala, välformade, snygga tjejer. IFORM läser jag för att komma i form:)