Proppmätt!

Har du någon gång ätit så mycket att det känns som att magsäcken leker saccosäck, diafragman är i 9.onde månaden och lungorna strejkar på grund av platsbrist?

ate-too-much

Tänk dig att leva med den känslan konstant. Det har jag gjort i ett halvår…

Stress, för många aw, middag på snabbmatställen och snacks har gjort att jag mått som en dräktig elefant sen i vintras. Värk i fötter och knän, magen har gått i strejk, konstant halsbränna och en tappad självkänsla.

MEN det var då och nu är nu! Jag tänker inte vara proppmätt längre.

I går skrev jag om om mål och plan. Mina mål är personliga men planen kan jag dela med mig även om den är långt ifrån klar.

Vecka 1. Göra en plan! 
Ni vet hur det är när man gör en bantningskur, man pausar livet och går all in. Man svälter sig själv och har ett fokus, minus på vågen.
Min plan ser inte ut så. Jag ska inte banta, jag ska uppnå hälsa, och uppnå hälsa gör jag genom att gå ner i vikt hälsosamt. Nu tycker någon kanske att jag försöker lura mig själv och att det är att banta och det får man gärna tycka men jag ser inte det så.

Jag ser det som en del av livet, detta är ingen kur, det är ingen quickfix, det är ett medvetet val av intag.
Så denna vecka äter jag medvetet! Vad betyder det? Jo, jag tänker på vad, hur och när jag äter. Jag begränsar portionerna, jag äter långsamt, jag inventerar helt enkelt mitt matintag.

Vidare i paneringen så ska jag nästa vecka göra en ”Grön juice detox”. *AHA hon ska göra en quickfix!* Nej det ska jag inte!
Anledningen är att jag lever med konstant halsbränna och livnär mig på  novaluco och samarin just nu därför tänkte jag vara snäll mot min mage och mig själv genom att äta grönt!
Juicerna kommer att bestå av 80% grönsaker och 20% frukt samt havrekli och laktosfria mejeriprodukter. Naturligtvis kommer jag bli överlycklig om jag går ner i samband med etta men målet är att bli av med halsbrännan och få igång mag-, och tarmsystemet.

Sammanfattning:
Vecka 1: Göra plan och äta medvetet.
Vecka 2: Leva efter planen och göra en Grön juice detox samt göra en plan för vecka 3.

Förhoppningsvis slipper jag känslan av att vara konstant proppmätt! 😉
Proppmätt

 

Annonser

Så var de det här med tid…igen…

Jag förstår verkligen inte var all min tid tar vägen!

hourglass time limit

Tänk va läckert om man hade haft kock, städerska, coach och en assistent på jobbet. 😆

Nu har det gått 1,5 vecka sen vi kom hem från semestern och jag har fortfarande inte kommit iväg till gymmet.
Gårkvällen var första kvällen jag bara kunde sitta hemma och…sitta. Fastnade i ett intressant TV-program och till det var jag tydligen tvungen att äta lite glass.  Just nu är det lite allt eller inget men det positiva är att jag skriver i precis allt i min Lifesum! Även glassen (560 kcal).

Det gäller att hitta tillbaka till balansen mellan träning, mat och resten av livet!

Receptet är planering. Tänk att det ska vara så svårt att komma ihåg detta!

Därför blir det ett kort inlägg i dag för nu ska jag hem och planera!

Bjuder på ett litet träningstips. Det är grymt och supereffektivt!

Stå rakt och stabilt och håll en 2,5kg potatissäck i varje hand.
Lyft sedan armarna rakt ut och stanna i den positionen i en minut.
Gör detta varje dag.
Öka sen till 5kg säckar, 10kg säckar allt eftersom du blir starkare. Tro det eller ej, men jag har kommit till 25kg nivån.
När du känner dig stark nog på denna nivån så kan du prova att lägga en potatis i varje säck.

Jag känner mig PRECIS som Neil Armstrong!

När Neil åkte till månen var alla blickar riktade mot skyn.

Han kliver ut i mörkret från sin rymdkapsel, ensam och viktlös. Så säger han dom berömda orden ”That’s one small step for man, one giant leap for mankind.

Precis så känner jag mig efter min comeback och er respons i går! (ja förutom den viktlösa biten då 😉 :mrgreen: )

Neil Armstrong

Jag har verkligen saknat er läsare och vänner här på min blogg så ert ”välkommen tillbaka” är en riktig spark i baken och en sjuhimlars motivations-kick! TACK!!

Nej, det är inte roligt att gå upp i vikt och att det är det som gör att jag börjar blogga igen men tänk om livet hade varit perfekt? Vad skulle vi då blogga om? Inget ont som inte för nått gott med sig! 😀 #positivethinking

Nu till dagens ämne som ska handla om de fyra årstiderna.

Jag tror dom flesta av er är rätt överens med att när det är sommar och sol så är det rätt okej att ta ett glas öl eller vin… eller två och äta glass… mer än en dag i veckan. Det är ju ändå semester!

Journalisten Hillevi Wahl skriver:
”Handen på hjärtat, nog har det blivit lite mycket rosévin, chips och glass i sommar? Jag tror jag har sett hundratals instagrambilder på öl- och vinglas i motljus.
Så fort vi har gjort något bra, klippt gräsmattan, målat en vägg eller shoppat loss med en kompis, då dyker de upp vinglasen och ölglasen med bildtexten: Min belöning.
Vi unnar oss. Varenda dag. Det är fredagsmys sju dagar i veckan. För när de vuxna får rosévin så får barnen glass och chips.”

Jag är skyldig. Jag tog en grym bild motljusbild på mitt vinglas…. 😛

Men så kommer hösten med skördetider och vi kompenserar för sommarens slentriandrickandet och skräpmatsätandet. Jag vill tro att vi äter bättre och det är få saker som är så härligt som en uppfriskande höstpromenad. Det är dessutom dags för hösttermin på gymmet!

Nu kommer vintern och med den ”synd-om-oss-mat” tacos, pizza, grytor, godis, julmat och nyårsbuffé. Det är allmänt känt att man äter för att hålla värme så vi får skylla på våra stenåldersgener.
1 januari inser vi att det har gått åt h-vete och det är då vi skriver in oss på viktväktarna och förnyar vårat gymkort som legat i lådan hela året.

Sen kommer den! Våren är här och instagram flödar av bilder på gym, träning och sallad med hashtaggen #Beach2015. Men det är oxå den årstiden uteserveringarna öppnar och ärligt, hur mulligt är det inte att sitta på en uteservering när solen skiner och ta en öl eller ett glas vin…

Inte undra på att det är svårt att hålla vikten. Jag tror vi kan konstatera att det är helt och hållet årstidernas fel! 😉

Ännu en gång tack för ert stöd och er värme! Ni är grymma!

 

Jag går och fiskar!

Har ni någon gång läst texten till den låten med Per Gessle och Gyllene tider? Inte jag heller men rubriken passade dagens ämne som är: Kunskap är makt! (Nej, jag har inte nallat av vinet 😉 )

”Ge en man en fisk och du föder honom för en dag. Lär en man att fiska och du föder honom för hela livet”

Det vill säga, ingen PT, kock, coach eller kostrådgivare i världen kan göra jobbet åt dig. Du måste lära dig det själv!

Många frågar mig hur jag har gjort för att gå ner i vikt. Man vill gärna ha tips, knep och recept och sen ska det liksom bara hända. Man orkar inte ta tag i det själv, gör kanske ett par försök, orken finns inte och likaså har motivationen bestämt sig för att hålla sig borta.

I går ställde jag frågan: Vad är problemet? Varför kommer jag inte i gång. Idag har jag skrivit ner tankar, funderingar och frågor. I morgon när jag har en stund över ska jag försöka hitta svar. Både i mig själv men även hos Google. (En jäkla bra psykolog den där Google!)

Om och när jag får svar så har jag kunskap och makt!

Tjurighet, envishet och starkt pannben är the shit! som Mie skrev som kommentar på gårdagens inlägg.
Om det går trögt eller det inte går alls så fungerar inget annat än ren vilja och funkar inte det, då kanske man inte vill?

I går gick jag och förnyade mitt gymkort. Känner mig fortfarande lite så där men viljan är på väg tillbaka!

Så nu tar vi och läser på om fiskarna så blir jobbet lättare!

Trevlig fredagskväll!

jag går och fiskar

 

Gör det till en livsstil inte en skyldighet!

Vad skriver man om när man tappat sugen?
Tappat intresset för träning och mat och det enda man ser fram emot är soffhäng efter middagen?

Jag är ju så jäkla klämkäck (så till och med jag blir irriterad) i flera inlägg där jag skriver att det är ju bara att byta om till träningskläder och gå ut, varför gör jag inte det då? Sen, snart, mörkt, depp, vinter, blött, kallt, har inget gymkort och så vidare…

Nu var vi där igen! Ursäkter!

Nu är min fråga, är NI intresserade av mina ursäkter?
NÄ, jag tänkte väl det! Jag tror verkligen inte att ni bryr er om jag inte tränar på grund av att jag känner mig lite öm i nacken eller att jag har ont i trampdynorna efter lördagens utekväll.

Det komiska är att jag gör ALLT för att komma på grymt bra ursäkter när andra frågar fast att jag vet att dom inte skulle reagera om jag sa ”jag orkar inte”. Ursäkterna hittar jag på för att jag själv ska tro på dom.

Så vad är problemet???

Om jag visste det då skulle jag kunna sluta jobba i morgon och på heltid börja som psykologmotivationscoach men jag vet inte vad som hänt.

Jag vill inget hellre än att hitta viljan igen men det är precis som att….blankt….

För mig var det så lätt, jag bara flöt med och var dag fanns viljan och motivationen bara där. Jag behövde knappt anstränga mig och jag kände att NU hade jag verkligen fattat grejen.

Jag HAR fattat grejen! Jag mår mycket bättre när jag äter bra och tränar. Det är bara det att äta bra ska vi hela familjen men tyvärr har vi halkat tillbaka till pizza och pastaträsket med lördagsgodis. USCH, jag blir nästan arg när jag skriver det.

Nå ja, nu är det som det är men idag kände jag en gnutta hopp! En av tjejerna i bootcampet har nått ett av sina mål, och när hon skrev om detta så kände jag verkligen den här glädjen som jag själv kände förr och där och då spratt det till i mig. Jag hoppas det spritter i kväll med så jag tar mig ut på en liten promenad innan jag ska jobba!

Men det finns hopp och jag ska jobba på att göra det till en livsstil inte en skyldighet!

göra det till en livsstil inte en skyldighet

Det svåraste med att banta är att hålla klaffen om det.

Hur börjar vi banta, slutar röka, slutar med socker och börjar träna i hemlighet?

”Jag vill inte berätta för alla om jag misslyckas” är en vanlig orsak till att vi vill hålla tyst. En annan är att vi inte orkar inte höra saker som ”hur går det? DU behöver väl inte banta och ska du träna nu igen?”

”jag vill göra detta i fred, jag vill fokusera” borde vara den enda orsaken och det var den orsaken min dotter hade när hon valde att förändra sitt liv.

mli
Nu har Emelie valt att börja skriva om sin livsstil i en blogg.
Både för att motivera sig själv men även för att inspirera andra i hennes situation.
Klicka på bilden för att komma till hennes blogg. 😀

Att lova är att pantsätta framtiden!

Därför lovar jag att inte lova något men jag har satt upp ett mål!

Målen kan vara ett eller flera, det kan vara livsavgörande eller små saker som förgyller året. Att uppnå ett mål är en riktlinje, ett syfte medans ett löfte lätt kan bli till ett hot för den egna lyckan.  När man avlägger nyårslöfte om träning och viktminskning sätter man en oerhörd press på sig själv.

Mitt mål i år är att städa. 😀

Jag läste en artikel i oktober och den fastnade. Den finns i Topphälsa och heter Städa sinnet och den artikeln sådde idén till min storstädning under 2014.
Jag är en person med många järn i elden och ibland glömmer jag bort mig själv men nu har jag verktyg för att göra en förändring.

Roade mig med att googla på Nyårslöfte och genomgående står det – så klarar du av att hålla dina nyårslöfte– Detta länkar till all skvallerpress där dom ger tips på hur man gör. Med andra ord, alla vet att löftet är omöjligt att hålla.

Första tipset i en av tidningarna är: Du måste vara motiverad…. Jag vet inte men om man nu avger ett löfte så misstänker jag (om det inte är uttalat för att någon avtvingar en ett löfte) att man är motiverad. Tror även att  9 av 10 vet med sig själv att man troligtvis inte kommer kunna hålla löftet men man avger det för att man ÄR motiverad. Bra tips…va motiverad…verkligen bra.

nyårslöfte
Du ska få ett tips av mig. 😉 Keep it simple!
Bestäm dig för EN sak i taget. När jag påbörjade min livsstilsförändring så började jag att gå. Tankar på vikten kom i andra hand. För mig handlade det om att började röra på mig. Ju mer jag gick desto mindre sugen var jag på att äta onyttigt vilket gjorde att jag gick ner i vikt, orkade gå längre, åt mindre…Allt går hand i hand till slut.