Men jag ska ju inte åka någonstans.
Nej jag ska köra Fitnessfighten och nu börjar det pirra. Jag är förväntansfullt nervös och sjukt nyfiken.
Har inte varit så aktiv i gymmet eller spåret dom sista veckorna och det finns ingen annan ursäkt än att jag har latat mig fast jag själv kallar det för att vila mig i form till Fitnessfighten.
3 dagar och mindre än 10 timmar kvar.
Ja jag ska köra fighten över midsommar. Jag väljer bara att avstå vissa från saker under dessa 30 dagar av en hel livstid på 36500 dagar. (Förhoppningsvis!)
Just det här med att avstå eller ”offra en helig ko” som jag skrivit en del om verkar vara svårt. Folk håller benhårt fast vid traditioner som fredagsmys, nubbe till sillen, sås till potatis och attans om man försöker berätta att just genom att avstå detta, från nu och en obestämt framtid till evighet kan innebära att man faktiskt lyckas gå i mål.
Det finns vissa saker som jag bara älskar så som grillad med bröd, senap och räksallad, tunnbrödsrulle, Stuvade makaroner och falukorv *dregel*och alla dom saker har jag valt att avstå från helt och hållet.
Varför? För att jag vill inte återgå till att sitta med skeden och äta stuvade makaroner direkt ur grytan eller äta 3 grillade med bröd innan middagen.
Dessutom ogillar jag skarpt proppmätt känslan! Men ändå så kan jag inte låta bli eller lära mig…
Senast i lördags så uppnådde jag stadiet av proppmätt när vi hade grillat och jag hade gjort en grym coleslaw sallad till. Kött, sallad, BBQ-sås,coleslaw och avslutar det hela med en Gino och vaniljglass. Proppmätt deluxe!
Varför kan jag inte lära mig hur stor portion jag kan äta? Nu gick middagen på totalt 1700 kcal och jag hade tränat ihop 750 kcal så jag gick inte bananas men frågan är verkligen, när ska jag lära mig att störst är inte bäst!
Jag får hoppas fitnessfighten kommer lära mig ett och annat! 😉
I jakten på kcal 